Aftonbladet – 28 april 1846, sida 2

MY RAVE VIVER SIV SM TVRALLIL 1ULISPEERSTIATR BR 8 AR UTIL hade väckt synnerligt uppseende derföre, att denne, så snart denna åtgärd anbefalldes, afrest utur landet, och man således förmodar, att i bans papper bevis för politisk brottslighet måste finnas. TYSKLAND. I öfra Schlesien skall se ganska oroligt ut, och bönderna der göra min att följa de galiziske böndernes exempel. Så skrifves från Breslau under d. 47 dennes. På några orter skaliställningen vara så betänklig, att autoriteterne i Pless sett sig nödsakade att afskicka en sqvadron ryitare för att qväfva den utbrustna motspänstigheten. Banken i Berlin har genom en kahinettsorder af konungen, dat. d. 44 dennes, blifvit autoriserad, att hädanefter utgifva sedlar på 235, 30, 4100 och 3590 thaler och till ett sammanräknadt belopp af 40 millioner thaler. Alltsedan 1856 har bankens rältigbet, enligt stiftelsebrefvet af 1766, att utgifva sedlar varit inställd. Likaledes har blifvit beslutet, att enskilda personer framdeles skola få inträda i banken såsom aktieägare. En annan kabinettsorder af samma dag till presidenten i banken, statsministern : Rother, förkunnar att H. M. beslutit inrättandet af privatbanker i provinserna genom aktiebolag med solidarisk ansvarighet; och anvbefalles ministern att inkomma med förslag till dessa bankers origanisation. En s. k. landssynod är sammankallad i Preussen till straxt efter pingst. Den kommer att bestå af 735 personer, hvaribland äfven lekmän. Dessa skola utses på det sättet, att öfverpresidenterne i provinserna och generalsuperintendenterne i hvarje provins gemensamt upprätta en lista på 48 fromma och kyrkligt sinnade män 1 provinsen, af hvilka 48 den sednaste provinssynoden utser 3:ne ledamöter af landssynoden. POLEN. I Från Wien skrifves, att Krakau icke lärer komma att permanent besättas af de s. k. skyddsi makternas trupper, utan att den nuvarande besättningen skall aftåga då lugnet blifvit fullkomligt återstäldt. Deremot skola de 3:ne makterna uppställa en observationskorps kring Krakaus gränser, för att, i fall behofvet så fordrar, bezgagnas antingen mot Krakau, eller emot rörelser i deras egna polska provinser. En mängd flyktingar från Galizien ankomma till preussiska Schlesien. Trupprörelserne från det inre af Österrike till Galizien fortforo ännu i medlet af denna månad. Det sades att 40,000 upproriska bönder lågo utanför Tarnau. I Warschau knutas utan skonsamhet. Icke blott den af bönderna på preussiska gränsen häktade jesuiten Gruszynski är dömd till knut; äfven den vackra fru v. K., som påståtts vara övertygad om att hafva under sina brefkuverter betäckt korrespondensen med propagandan i Paris, har blifvit dömd till ett ansenligt antal knutslag, och redan afstraffad! TURKIET. De i Turkiet bosatta Armenierna, hvilkas verksamhet och rikedom betryggat dem om en utmärkt ställning ibland rajahs, hafva sedan någon tid blifvit hänförda af en märkvärdig religiös rörelse. En del af de turkiska Armenierna äro katolska och erkänna påfven såsom sitt andliga öfverhufvud, en annan del hålla sig till Armeniens fordna kristendom och lyda i andligt hänseende under den i Etsehmiasin inom ryska Armenien residerande patriarken. Bland denna sistnämnda sekt är det, som den nya religiösa rörelsen förspörjes, och rörelsens rigtning bär rakt till protestantismen. Dessa armenier läsa den genom engelska bibelsällskapet spridda armeniska bibeln; de afhöra anglikanska och metodistiska predikningar; de skicka sina barn till protestantiska skolor; de bry sig ej vidare om den armenianska öronbigten. Armeniska patriarkerna hafva skyndat att emot dessa kätterier höja sina andliga vapen; icke mindre än tre bannlysningar hafva redan i år förkunnats öfver dem af armenianska patriarken i Konstantinopel; men då detta ej hjelpt har han tillkännagifvit för sultan, att han icke mera kunde ansvara för de bannlystes politiska uppförande. Nu släpades de armeniska protestanterna ur sina hus och i fängelse, hvarest de slogos i boior och balsjern samt underkastades flerfaldig tortyr. Förföljelsen skulle hafva fortgått ohejdadt, om icke en armenisk protestant lyckligtvis varit anställd som lärare vid medicinska skolan i Galata-Serai och såsom sådan skyddad mot patriarkens heliga brödrahat, samt derföre i stånd att vidtaga verksamma med-1 till sina förföljda trosförvandters räddning. Han vände sig till protestantiska makters ministrar: sir Statford Canning, preustiska sändebudet hr Lecoq, och det nordamerikanska m:r Brown, och genom deras bemedling hos Reschid Pascha blef patriarken sjelf ställd för rätta, och fastän ban nekade fräckt i början till allt hvad man förebrådde honom, så nödgades han dock till slut bekänna, hvilket hade till följd att man fick reda på de oskyldigt häktade och marterade, som också genast sattes i frihet. Under dessa omständigheter är det lika an-l märkningsvärdt som det är hedrande för protestantismen, alt de nratactantiska a2rmenierna li: