henne. Men vid tillfället, då uret försvann, hade hon yttrat sig tydligare: hon påstod då, att Beauvallon nog vore i stånd till en dylik handling. Då hon sedermera fann, att han verkligen tagit och satt det på Mont-de-Pietå, ville bon på ganska länge ej emottaga hans besök. Några ord skola slutligen förklara af hvad anledning denna rättegång ifrån öfverdomstolen i Paris blifvit dragen till öfverdomstolen i Rouen. (Skälen anföras.) — )Till följe af allt sammanlagdt, anklagas sagde Rosemond de Beauvallon, att den 44 Mars 4843 hafva med berådt mod begått mord på Dujarier, jemte den försvårande omständigheten, att mordgerningen ej allenast skett med vett och vilja, utan efter förutfattad och utstakad plan: ett brott, hvarför -art. 295, 296, 297 och 302 i Code pånal utsätter lifsstraff, med ärans förlust. Rouen den 24 December 1843. Konungens generalprokurator. Kontrasigneradt: Salveton. Efter anklagelseaktens uppläsande, gör den anklagades advokat, hr Berryer, följande inkast. Det skulle vara godt, säger han, att låta berrar edsvurne taga kännedom om hvad i denna sak förekommit vid öfverdomstolen i Paris. Det innefattas i ett för försvaret angeläget dokument. Presid. Detta synes mig vara en advokatur. Ieon Duval. Såsom den domstolens beslut blifvit upphäfvet, måste läsningen af nämnde dokument vara utan åndamål. Gener. advokaten. Vi sätta oss formligen deremot. ; Berryer. Handlingen tillhör försvaret. Jag yrkar följaktligen derpå.