I StocKhRoONN den 13 API 1040. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Vid en af kämnersrätterna i hufvudsta den har nyligen åtskilliga rättegångsdagar före varit ett mål af lyckligtvis sällsynt ohyggli beskaffenhet, enligt hvad det vill synas af pro tokollerna, i det att icke mindre än tre perso ner erkänt sig hafva burit falskt vittne i frågar om en skuldsedel på något öfver 500 riksda ler, som en person enligt deras uppgift skal låtit åt sig sjelf tillverka, i en numera aflider mans namn, och i följd hvaraf den sistnämndes enka genom utmätning förlorat en fas egendom i Örebro. Vi skole, så fort protokollerna blifva tillgängliga, närmare redogöra för denna sak, i hvilken man återfioner den för ett par tiotal af år tillbaka uti våra rättegångsannaler mycket bekante optiske instrumentmakaren Gustaf Petterson. — Kongl. Maj:t har af-gunst och nåd tillåtit, att drängen Sundberg, som vid ett tillfälle sistlidet år i brådskillnad slog drängen Jakob Jakobsson vid Källhagen utanför hufvudstaden så illa, att han deraf Jjutit döden, må förskonas från dödsstraffet, och i stället straffas med 28 dygns vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt och 3 års fästning. — I Stockholms kämnersrätts 2:a afdelning fortsattes i går ransakningen om dråpet å drängen Richter. Några andra upplysande omständigheter förekommo likväl ej, än att af vittnenas och de tilltalades sammanstämmande berättelser syntes, som skulle Richters handgripliga försvar mot de tilltalades förmenta insultation mot qvinspersonen Wallmo hafva föranledt den uppkomna ömsesidiga, med ena partens död slutade, tvisten. Vittnena intygade jemväl, att Richter och hans angifne barnvän ända dittills varit i godt förstånd med hvarandra. — Skomakaremästaren Ö. hade låtit tilltala sin ärling A. för tillgrepp af några skoplagg, dem A. försålt dels till en skomakargesäll, jemte hvilken A. tillförene å en annan verkstad arbetat, och hvilken således kände A., dels till en mamsell. Den tilltalade ynglingen erkände, utan omsvep och utan att anföra någon ursäkt eller uudflykt, sin förseelse. Målsäganden, hvilken återfått alla de förlorade persedlarne utan lösen, uppgaf deras värde. Vid summeringen deraf befanns, att detsamma skulle komma att något öfverskrida snatteribelopp. Rättens ordförande, med en foglighet och välvilja som hedrar honöm, sökte beveka Ö. att nedsätta värdet till 5 rdr riksgäld, under föreställning, att den brottslige ynglingens framtida väl skulle spillas om han blefve dömd stå tjufsrätt, ehuru det stulnas värde ringa nog öfversteg snatteri-belopp; men Ö förklarade, att han icke ville det minsta afpruta. — I fråga om ansvar å dem som köpt, afstod Ö. från yrkandet mot gesällen, men fort;atte, oaktadt erhållen erinran om olämpligheten, detsamma mot mamselln, ehuru enligt så väl hennes egen som den tilltalades utsago, handeln icke örsiggått dem emellan, utan genom en 3:e person, den frun, i hvars hus mamselln är boende. Målet uppsköts till en annan dag. — En mansperson i sjukt och eländigt tillstånd anns i förmiddags liggande på Myntgatan. Genom tillkommen polisbetjenings försorg blef den sjuke afförd till stadshbushäktets sjukrum. — Förliden natt har inbrottsstöld blifvit föröfvad uti grosshandlaren Meurks kontor vid Skeppsbron. Nio läs hafva dervid blifvit uppbrutna och försök synes vara gjordt att öppna kassakistan, hvilket dock misslyckats. Tjufvarne hafva tillgripit en paletå och omkring 400 rdr i penningar. — En mansperson, vid namn C. Rosendahl, som sistl. gärdag fulländat honom för stöld ådömdt 2 irs arbete å Södra korrektionsinrättningen, begat sig, efter att hafva blifvit på fri fot ställd, in till staden och om bord på en skuta; men som karlen misstänktes hafva kommit på skutan i afsigt att stjäla, blef han bortkörd, och hans reträtt skedde så häftigt, att han dervid föll i sjön; han blef dock nart genom skeppårens på skutan raska åtgärder ned lifvet uppdragen.