Aftonbladet – 24 april 1846, sida 2

I sjelfva verket hade Dujarier, i första dagarna af 4845 bjuden af en fru Boisseau, kallad Albert, svarat henne, att då hon såg Beauvallon hos sig, skulle han aldrig mer sätta sin fot inom hennes dörr, emedan det var honom oangenämt att träffa den andre. Det är sant, att Dujarier, då hans egna sekundanter frågat honom härom vid de duellen förelöpande mötena, alltid nekade, att hafva uttryckt sig så om Beauvallon. Likväl hade fru Albert haft den oförsigtigheten att upprepa dessa ord för Beauvallon sjelf, i närvaro af flera personer, och tillskrifvit dem Dujarier. VÅ andra sidan förde tidningen le Globe, grundad af hr Granier de Cassagnac, sedan någon tid en liflig strid mot la Presse. Den sednare tidningen hade förut räknat hr Granier bland sina redaktörer. Dujarier hade skrifvit till sin gamla medarbetare att förmå honom till mera hofsamhet; men då han fann sitt bref utan verkan, hade han tillsändt honom en räkning, enligt hvilken hr Granier skulle vara skyldig redaktionen af la Presse 6000 francs. Beauvallon borde, såsom redaktör af le Globe, omfatta sitt blads redan pågående tvist med dess rival; svåger till Granier de Cassagnac, måste han så mycket ifrigare dela dennes förargelse mot la Presse och dess gerant, i hvilken han såg ett personifikat af tidningen sjelf. Det var åtminstone den tanke Dujarier sjelf yttrade under ett samtal, som han den 9 Mars bade med Arthur Bertrand, i dem: Lola-Montes närvaro: för öfrigt,, hade Dujarier tillagt i det han talade om Granier de Cassagnac, är jag en fredälskande man, och skulle icke vilja föra gräl med bonom., Tisdagen klockan nio hade Beauvallons sekundanter jemte Artbur Bertrand, samlade hos de Boigne, skriftligen uppsatt vilkoren för duellen. Det öfverenskoms, att de stridande skulle stå på fyratio stegs afstånd från hvarann och