Ett förslag öfver det industriella LäroIförhållandet, hvilket franska regeringen föreJlagt generalkonseljerna för landtbruket, manuIfakturerna och handeln, i afsigt att inhemta deras utlåtanden, innan det såsom lagförslag kommer att föreläggas de lagstiftande kamrarna. Vi hafve uteslutit bland motiverna dem, som äro af enhvar så lätt insedda, att de icke synes behöfva serskildt upprepas: Kap. I. OM LÄROKONTRAKTER. I Afd. Angående naturen och formen af kontraktet. Art. 1. Lärokontrakt är det, hvarigenom fabrikant, köpman, eller handtverkare förpligtar sig, till att utlära utöfningen af sitt yrke till en annan person, som . deremot förpligtar sig att arbeta åt honom; allt detta under vilkor och under en dermed förenlig tid. Motiv. Denna definition har till ändamål, att skilja dessa kontrakters syfte ifrån dem, som måste förblifva under lagens allmänna bestämmelser, såsom t. ex. praktisk undervisning i skön konst, 0. S. V. Art. 2. Kontraktet skall vara skriftligt afslutadt och bevittnadt. Motiv. Erfarenheten har visat att mundtliga aftal ledt till stridigheter och missbruk. Handlingen är fullt ut så vigtig, att den kan jemföras med andra, som lagen bjuder skola vara skriftligen affattade. II Afd. Om dem som ej må antaga lärling. Ingen, som ej är 48 år gammal, må kunna antaga minderårig lärling; icke heller den som varit dömd till lifseller vanärande straff, eller för stöld, bedrägeri, bankrutt, missbrukadt förtroende eller brott emot sederna, samt för sådana förseelser blifvit frånkänd dei S 5 och 6 af art. 42 i strafflagen berörde familjrättigheter. Likväl må det bero af mairen, att med prefektens tillåtelse, för lämpliga fall upphäfva verkan af dessa förbud. Träffas under lärotiden mästare af sådan dom, som här ofvan omtalas, så upphör kontraktets gällande kraft, utan att minska lärlingens rätt till ersättning, om sådan eljest bordt honom tillerkännas. Motiv. Man har erkänt, att läroförhållandet, då det handlar om minderårig, är ett slags öfverlåtelse af föräldramyndigheten, i synnerhet då lärlingen, såsom vanligen sker, bor hos mästaren. Derföre har man trott sig icke böra dertill beråttiga alltför ungt folk eller sådana, hvilkas föregående vandel icke visat goda seder. För de falllikväl då förbättring anses hafva intfädt, har man trott sig böra lemna tillfälle till undantag. Art. 4. Barn under 40 år må icke i lära insättas. Barnets ålder bör bestyrkas med födelsebevis. Motfv. Före den åldern kan ej hågot yrke med fördel läras; och en tidigare lärotid, skulle gifva föräldrarne medel, att undandraga sig den dem af naturen och lagen ålagda vården om barnets seder och undervisning. Å il Afd. Angående de förbindande vilkoren. Art. 5. Möstaren skall behandla sin lärling såsom en god familjfader. Då han förbundit sig att gifva honom mat och sängrum, bör det ske på ett sundt, renligt och passande sätt. Han må i intet fall slå eller behandla honom våldsamt eller undanhålla honom föda och nödig hvila. Lärlingen skall å sin sida uppföra sig med aktning mot sin mästare. Han är pligtig att med undergifvenhet höra och efterfölja dennes lärdomar och befallning, i allt hvad yrket angår. Art. 6. Dagliga arbetstiden för minderårig lärling må icke öfverstiga 12 timmar; måltid och hvilotid oberäknad. Före 46:de året, må aldrig nattarbete lärling åläggas. Med nattarbete menas sådant, som förrättas mellan kl. 9 aftonen och kl. 5 om morgonen. Art. 7. Då minderårig lärling icke kan läsa, skrifva och räkna, eller icke ännu fått religionsundervisning, vare mästare förpligtad att lemna honom nödig ledighet från dagarbetet, för att mhemta sådan undervisning. Art. 8. Mästare vare och skyldig, att vaka öfver minderårig lärlings uppförande och seder, såväl inom som utom huset, samt att genast underrätta föräldrar eller förmyndare om lärling begår svårare förseelser eller ådagalägger tastbara böjelser. Äfven vare mästare skyldig genast underrätta dem, om lärlingen insjuknar, afviker, eller eljest beböfver deras omsorg. Art. 9. Då mästare har hos sig minderåriga lärlingar af olika kön, vare han pligtig vidtaga alla erforderliga åtgärder för bevarande af deras sedligbet.