Aftonbladet – 17 april 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: — Ä — MISSTÄNKT STRANDGODS: Engelske generalkonsuln i Central-Amerika har till Loyds Office insändt en till honom afgifven berättelse af kapten James Davies — förande skeppet Black Cat från London — om ett högst oförklarligt fynd, som Davies och hans besättning gjort på ön Chatam, i Gallopogo-skärgården; Han gick i land der den 10 sistlidne November, för att hemta vatten, och fann, på stranden i en vik, 235 till en del redan fyllda vattenfat, samt ett litet stycke längre in på ön tre i marken nedsatta master, efter utseende passande för ett fartyg om 480 till 200 tons drägtighet, och försedda med fragmenter af nordamerikanska flaggan. I deras grannskap sågs aska efter en stor eld, och i askan träffades mer eller mindre nedsmälta, ätskilliga sextanter, kompaåsser och andra sjömansinstrumenter, jemte :ett stort parti knifvar, gafflar, saxar, synålar, metkrokar, gevärslåsar och guldknappar, bland hyilka sistnämnde fem medtogos, vägande tillsammans två uns. Ej långt derifrån fann man nedgräfvet i jorden ett fat med oxkött, som icke hade varit saltadt och nu mera var alldeles skämdt; men bredvid detta lågo andra fat innehållande majs, stora hvita ärter, mjöl och bäfvergäll, en kista med nya och alldeles oskadade timmermansverktyg, tennblock, kökskärl af malm och koppar, muskötter utan låsar, en fjerding med 39 skålpund krut, m. m. — Uppbfänningen af de till en del dyrbara sakerna aflägsnar tankan på ett här begånget sjöröfveri, och de qvarvarande matvarorna antyda, att om några skeppsbrutna skulle hafva uppsatt masterna med flaggorna, så hafva de åtminstone icke vistats så länge på ön, att de lidit någon nöd. Då generalkonsuln omöjligen kunnat inse någon rimlig förklaringsgrund till fyndets befintlighet på ön, har han insändt berättelsen derom till Loyds, i ändamål att upptäckten må blifva spridd kring hela den handlånde verlden, och föranleda närmare upplysning. — ÖLÄGENHETER AF PERKUSSIONSGEVÄR. Uti en uppsats i Unitet Service Moagazine, för Februari 4845, finnes en i mångfalldigt afseende vigtig fråga uppkastad, rörande perkussionsgevärens inflytande på truppernes helsotillstånd och tjenstbarhet. Såsom bekant är, har icke nägon europeisk makt, sedan perkussionslåsens införande, fört något stort krig, med undantag af fransmännen i Algier; men just der vill man hafva bemärkt, att sjukdomsfall förekomma på hospitalen, hvilka icke: låta förklara sig hvarken genom de vanliga följderna af stor ansträngning, eller genom klimatiska inflytelser. En läkare och kemist, d:r Broock, har redan år 1841 till belgiska krigsministern ingifvit en afbandling om skadiigheten af perkussionslåsen, i anseende till de qvicksilfverångor, som utvecklas vid explosionen; han har beräknat, att 40,000 knallbhattar innehålla en kilogramm qvicksilfver, hvaraf gasen endast till en del förflyger i luften, men till en del inandas af soldaterna eller fäster sig i deras kläder, och det har visat sig, att gasen af 45 knallhattar redar lemnat synbara märken på ett tygstycke. Men största vådan, som äfven serdeles blifvit framställd af den engelske författaren, består uti qvicksilfvergasens verkan i slutna rum, kassematter, fartyg 0. d., hvarest den inom kort tid försvårar andedrägten, Äfven i Frankrike har man börjat verkställa undersökningar häraf, men ännu icke kommit till något resultat. — Till Paris väntar man inom kort en staty af Sookles, som franska sändebudet i Athen, herr Piscatory, skänkt till museet i Louvren. Den skal utgöra ett af de märkligaste konstverk från den grekiska forntiden: — Felicien David har fullbordat en ny stor komposition, ett . oratorium, kalladt Moses på Sinai. Det har blifvit inlemnadt till academic royale de musique. Kännare påstå, att det oaktad sina stora företräden. och skönheter likväl icke artistiskt värde går upp emot hans andra kompo sition, Oknen.