— Ett ansökningsmål af icke obetydligt in-, tresse, både såsom principfråga och för en stor kommun, är för närvarande anhängigt hos Regeringen, nemlizen om rättighet att anlägga ett nytt apothek i Gefle. Sedan minga år lärer nemligen blott ett apotbek funnits uti denna stad, och fått förblifva i odelad besittning af medikamentsförsäljningen, under det befolkningen både i staden och orten deromkring så betydligt tilltagit i antal, att tvenne apothek lika väl kunde berga sig der, som två i Upsala, hvilka båda existerat i många år och gifvit sina egare en ganska anständig bergning. Det oaktadt, och under det en stor mängd skickliga farmaceuter endast bafva de mörkaste utsigter för sin framtid, påstås det, att icke allenast tvenne af läkarne i Gefle, utan äfven suadhetskollegium, afstyrkt till och med en sådan ny anläggning. Att läkarne i en stad kunna vara mycket goda vänner med apothekaren, och skydda hans monorol, är förklarligt; men sundhetskollegium? Frågan lärer nu bero på ecklesiastikdepartementets föredragning, och man bör väl hoppas, så vida icke några andra, okända hinder förefinnas, att saken får en annan utgång hos Regeringen. Det är alltid godt att konkurrens finnes, allra helst vid de tillfällen, då den icke rimligen kan leda annat än till nytta. Hvad apotbekarerörelsen serskildt beträffar, om den i anseende till sin serskilda beskaffenhet ej kan göras till en fri näring, så synes åtminstone allmänhetens rätt och behof fordra, att regeringen och sundhetskollegium tillsåge, det ett tillräckligt antal apothek på hvart ställe fianes i mån af befolkningens storlek, och det kan icke vara någon trollkonst att uträkna detta försållande, så att en behöflig konkurrens å ena sidan och en anständig bergning för apothekarne å den andra lämpligen afvägdes. Detta ämne vore ett värdigt och ingalunda obetydande föremål för styrelsens omtanka. OR — Uti Örebro tidning läses följande: Östergöthlands tidsingar omtala huru särdeles raskt der går med aktieteckningen till bildande af nytt bolag för fortsättning af privatbankrörelsen derstädes. Vi hafve i detta ögonblick för oss ett enskildt bref från orten — skrifvet af en ganska tillförlitlig man, ehuru mindre gynnsamtstämd mot privatbankerna i allmänhet — hvars meddelanden i detta ämne låta betydligt annorlunda. Man är,, heter det, allmänneligen (?) af den meningen, att banken och den nyupprättade hypoteksföreningen — hvilken sednare hvilar på temligen vinglende grund, och för deltagande hvaruti egendomsvärderingar ske, som äro otroliga för folk af eftertanka .— komma att gemensamt draga provinsen i en afgrund, hvarutur den förgäfves i många år torde få streta för att arbeta sig upp. Här och i Wadstena hafva dock redan tecknats en hel mängd aktier; men i provinsens enda cgentliga affärsstad, i Norrköping, vill teckningen icke gå: de fleste af dervarande större aktieägare och nästan alla ledamöter af afdelningsstyrelsen ingå ej i det nya bolaget, hvilket för sig uppkastat förslag till bolagsreglor, hvarigenom den kongl. förordningen sämt allmän lag om bolag skall kringgås. Det är glädjande att penningvinglet åtminstone ej lärer kunna påräkna många befordrare bland egentliga affärsmän. — — Vi hafve meddelat detta utdr2g och anse det förtjent af någon uppmärksamhet derföre, att äfven en af Östergöthlands egna tidningar nyligen innehållit en insänd skrift af en bland provinsens riksdagsmän af bondeståndet vid sista riksdag, Johannes Samuelsson, hvilken klagar deröfver, alt förslagen till hypoteksförerningarna nppgöras så, att icke de mindre jordegarne, utan endast de större possessionaterne deraf kunna blifva delaktige, i följd af ett för högt föreslaget minimivärde. Denna klagan synes icke vara så alldeles utan grund, då den mindre jordegaren fullt ut lika mycket kan vara i bebof af de förmåner, som man vill bereda jordbruket genom denna utväg att förskaffa förlagskapital eller öfverflytta redan befintliga intecknade skulder till en beqvämare form. Med värderingarna lär det väl icke heller alltid bafva sig så helt, enligt hvad åtskilliga äldre exempel ifrån den Skånska hypoteksföreningens område gifva vid handen, och föreskrifterna i detta sistnämnde hänseende, till förekommande af för höga värderingar, borde derföre innehålla noggranna försigtighetsmått, om förluster ej skola uppstå. TT ADD ECDMAYITY EET Sfi. A TD TR? TT