Aftonbladet – 4 april 1846, sida 1

På den behagliga skogsväg, som ledde från Furstenau till slottet Stammbruch, Felsmans nya besittning, gingo Alvina och Alfred de återvändande vännerra till möte. ; Det var eter hans hemkomst första gången, som hon med honom. företog en längre promenad. Hon befann sig i den stilla stämning, då själen är tankrik ceh munnen. ordfattig. Alfred deremot berättade lifligt hvad hon så gerna hörde, om sina ströftåg i Grekland, målade med lefvande förger de herrligaste landskapsbilder och utkastade sköna skizzer öfver dervarande folklif. Bullret af ea rullande vagn afbröt hans ordflöde. Alvina blickade upp, men såg sig snart bedragen i sin väntan. . Det var en ung okänd man, hvilken, då han närmat sig de vandrande, skyndade ur vagnen. Victor! hvilken angenäm öfverraskning! ropade Alfred, i det han mötte vännen och denne vördnadsfullt. bu .ade sig för grefvinnan. M d utropet: O, du jycklige! glömmande all förmalitet, kastade han sg till Alfreds bröst, under det en aningsfull: känsla genomfor Alvina. Det var det hastigt, såsom en förbrytelse, väckta medvetandet att bafva tryckt varma kysIsar på den manners bild, som s:od framför