Aftonbladet – 3 april 1846, sida 2

Article Image
och Östergöthbland, samma dag passerat aftonen hos erkebiskopen och söndagsaftonen hos landslöfdingen, friherre v. Kremer: att de afhört flera offentliga föreläsningar, besett herr adjunkten Marklins petrifikatsamlingar och gjort besök hos herr landshöfdingen Järta och herr professor Geijer. Rörande presentationen berättar tidningen Upsala, att den öppnades med en kör af sångföreningen, och att afstudentkorpsen endast halfva: antalet infunnit sig, emedan ett rykte spridt sig att H. K. H. gerna velat undvika denna högtidlighet, som likväl, enligt vederbörandes förmenande, omöjligen kunde inställas. — I ett extranummer af Studentbladet i Upsala, bafva de studerande, som iutressera sig för frågan om en studentförenings bildande, blifvit af skandinaviska sällskapets direktion inbjudne till en diskussion öfver denna fråga. i morgon lördag å Gillets stora sal. — Studentbladet berättar, att en tredje upplaga af doktor Fryxells skrift Om aristokratfördömandet, är under tryckning. — Den 49 sistlidne Mars har Regeringen utfördat fullmakt för e. o. hofpredikanten, vice pastorn Joseph Nordlund att vara kyrkoherde i Maria Magdalena församling i hufvudstaden. — I Upsala Correspondenten läses, under rubriken: Märkligt sätt att läsa och citerar, följande insända anmärkning: I Dagen anföres ett tyskt omdöme ur MonathsBlätter till Allgemeine Zeitung för sistlidne November, hvarest Geijers Historia beskyiles för partiskhet i framställningen af den svenska aristokratien under Gustaf Adolfs tidehvarf. — Dagen tar för afgjordt, att dervid menas partiskhet emol svenska aristokratien. Hela sammanhanget at den åberopade artikeln visar att meningen är tvertom, eller att, enligt den tyske patriotens förmenande, Geijer i bedömmandet af den svenska aristokratiens förhållande på denna tid visar för mycken skonsamhet och ej varit nog sträng. Detta har i vissa fall sin rigtighet. Till ex. ibland de nya källor för trettioärakrigets historia, på hvilka den tyska författaren fäster uppmärksamheten, är Petitots fullständiga Edition af kardiualen Richelieus memoirer. Man ser att Geijer begagnat den. — Likväl nämner han icke en der förekommande märklig uppgift, eller att rikskansleren Axel Oxenstjerna, vid det ändtliga afslutandet af den förnyade subsidietraktaten med Frankrike, ej försmådde att för sig sjelf emottaga en för den tiden rätt ansenlig summa, hvilket Richelieu förebrär honom. MA VM — Från Berlin berättas, att Jenny Lind hade råkat skada sin ena fot, hvilket baft till följd att hon saknats på scenen under de tre sista veckorna af sitt engagement. Genom en af Konungens lifmedici, d:r Grimm, hvilken på H. Mits befallning vårdat henne, var hon lik-väl nu mera så återställd, att hon snart kunde uppträda i en konsert. — Norska Morgenbladet innehåller under rubriken Postibefordringen genom Sverigen, en insänd artikel, som påpekar åtskilliga olägenheter vid befordringen af norska bref öfver Sverige till utlandet. Såsom bekant är, säger insändaren, afgår posten härifrån (Norge) till utlandet 2:ne gånger, äfvensom den ankommer från utlandet 2:ne gånger i veckan; men befordringen af posten går så långsamt, att man icke kan erhålla svar från Kopenharan på kortare tid än 42 dagar. Om väglaget icke är godt, händer ofta att posten från utlandet först jankommer sedan den utgående posten afrest, emedan den kommer och går på samma dag, och i sådana fall går korrespondensen ännu långsammare. Orsaken till denna lingsamhet finner insändaren först i den åtgärden att svenska postverket, för att öfvertyga sig om riktigheten i portoberäkningen, drager posten från allmänna vägen till Strömstad, på det brefven der må omkarteras, räknas och vägas, hvarigenom Posten försinkas åtta timmar hvarje gång. På andra ställen och serdeles i Halmstad uppebålles, säger han, posten öfver 42 timmar, för att invänta svenska posten och följa med denna, hvilket dröjsmål, i anseende till dena betalning norska statsverket erlägger, icke borde ega rum. Ytterligare fördröjes posten genom att sändas öfver Götheborg, i stället för raka vägen till Norge. Slutligen anmärkes såsom en stor olägenhet, att hvarken svenska eller norska statsverket ersätter de förluster af med posten sända penningar eller effekter, som villas genom poströfverier i Sverige. Såsom bevis på att posten kan gå fortare, tillägges, att mellan Christiania och Stockholm, som är 60 mil, befordras den på 66 timmar, hvaremot betydligt längre tid åtgår emellan Christiania och Köpenhamn, som likväl är kortare väg. GYMNASTISKA CENTRALINSTITUTET. Vi moaddala här nodan anliot läfta s aåndane

3 april 1846, sida 2

Thumbnail