Aftonbladet – 2 april 1846, sida 3

gagnelig, emedan de ej kunna underhålla den, så som den fordrar, och således ännu mindre draga all möjlig fördel deraf. Mjölkproduktionen, och i förening dermed frambringandet af smör ogh ost, är ännu, och lärer väl länge, kanske alltid, komma att förblifva det vigtigaste och mest lönande föremålet för ladugårdsskötseln. De sista årens företeelser hafva tydligen ådagalagt, att denna produktion är lönande och derför i stigande. I samma min, som förbindelsen mellan Nerike och Stockholm, synnerligen genom den lätta ångbåtskommunikationen, tilltagit, i samma mån hafva Nerikes ladugårdsprodukter, i synnerhet smör, funnit en förmånlig afsättning med ständigt ökad efterfrågan. Förhållandet på andra orter lärer vara enahanda, och genom sist utfärdade tullbestämmelser kan man förutse en större utveckling åt dessa förhållanden. Goda mjölkracer är således hvad för landets ladugårdsskötsel i allmänhet framförallt göres behof, särdeles om de i någon utmärkt grad förena godt och ymnigt kött, med medelmåttig kroppsbyggnad, lättföddhet och härdighet. En sådan race är den från Ayrshire, hvilken i följe deraf i Tyskland fått ett stort rop om sig, och är i hög grad eftersökt och omtyckt. Då dess fädernesland i naturförhållanden ej är så särdeles olika med medlersta och södra Sverige, synes den äfven för oss vara den af alla kända i allmänhet mest passande, och i synnerhet för Nerikes behof likasom enkom bestämda. Att förhållandet skulle vara olika i Wermland, kan man redan i förhand med säkerhet förneka. Derföre vågade äfven Örebro hushållningssällskap hos Kgl. Mej:t i underdånighet framställa den förändring i sitt första förslag, att det uteslutande anhöll om Ayrshir-race för detta distrikts holländeri. Att derigenom blefve 3 holländerier af denna race, i stället för de nu föreslagna två, vore väl icke illa; ty af det bästa kan man ej få förmycket, och etl holländeri af Durhams boskap synes vara alldeles tillräckligt för hela vårt land. Ett statsekonomiskt skäl tillstyrker äfven denna förändring i kommitterades plan. Durhamsracen är i England så dyr, i följe af sin begärlighet, att för den summa, som ätginge att inköpa kreatur till ett holländeri af denna race, troligen ej blott ett fullständigt hoHänderi af Ayrshire-racen, utan ock kanske en tredjedel af ett annat dessutom skulle kunna anskaffas. Detta gäller om vanliga förhållanden. Men nu är det väl bekant, att 1844 års skörd af foderväxter, särdeles af Turnips, i England gaf en fullkomlig missväxt, samt att i följe deraf ladugårdarne blefvo nedsatta och införsel utifrån förlidet år i ovanlig grad måste anlitas, för att någorlunda fylla det största behofvet. I Skottland var förhållandet alldeles det motsatta. Den rikaste skörd af rotvexter har der gjort det lätt, att väl underhålla och öka ladugårdarne. Det är ej svårt att beräkna huru dessa förhållanden i hög grad skola öka priserne på goda afvelsdjur i det ena landet på samma sätt, som de i det andra böra blifva lindrigare.