Aftonbladet – 30 mars 1846, sida 3

minnet vid den förestående reorganisationen, Jehuru något egentligt hinder icke synes böra möta att få den önskan, som yttras i slutet, luppfylld i afseende på bergsskolan lika väl, om den ligger i Stockholm som i Fahlun, om den blott får sin särskilda botten att stå på. Författaren börjar med den anmälan, att det nya förslaget var för honom högst oväntadt, och fortfar derefter: Såsom technologiens vän hade han med innerlig tillfredsställelse förnummit, huru brr Kommitterade för undersökning af technologiska institutet, uti sitt i medio af förra året till Kongl. Maj:t afgifca utlåtande, bekände sig vara af den åsigten att ett technologiskt institut ej bör bibringa handafärdighet i speciella yrken, utan blott kunskaper, som äro gemensamma för alla och grunder för alla; att hvarje konst och yrke har lika anspråk på institutet; att om alla yrkens anspråk på undervisning i handafärdighet skulle yppas, borde ett sådant institut få en orimlig utsträckning eller ock skulle en partiskhet blifva följden; att på de ställen, der man sökt bibringa praktisk skicklighet i speciella yrken, man, oaktadt en vida högre kostnad och personal än här skulle kunna åstadkommas, icke nått det önskade målet. Dessa åsigter, som kanske bade bordt ännu mera utvecklas, när frågan var om zrundernan för ett undervisningsverk af oändlig wigt för Sveriges understöd, anser Ins.rigtiga. Technologi är icke technik. Vetenskapens teorier, systematiskt framställda i sin användbarhet för hela technikens, för konsternas ändamil, detär technoogi och föremål för det Stockholmska institutet. Tillämpning deremot och praktiskt användande af technologiens teorier för undervisning i en viss konst, -t. ex. färgningskonst, bergsbandtering 0. s. v., det är föremål för s. k. tillämpningsskolor, t. ex. bergsskolan, landtbruksskolorna o. s. v. Häraf synes derföre vara naturligt, att technologiska institutet aldrig kan befatta sig specielt .med bergshandteringen utan att försumma vetenskapernas allmänna tillämpning till samtliga konsterna eller utan att det hädanefter skall visa sig partiskt för en enda konst, liksom det hittills, enligt hvad hrr kommitterade ådagalagt, visat sig partiskt för flera, mindre betydande, t. ex. färgningskonsten — för hvilken institutets förra direktör hyste förkärlek. Bergsskolan är, såsom man vet, till den grad tillämpningsanstalt, att eleverna derifrån -omedelbart anställas i bergsnäringen såsom tjenstemän, disponenter, bruksinspektorer eller dylikt, hvilket i allmänhet aldrig kan bli förhållandet med ett technologiskt institut. Bergsskolan eger ingen rätt att framför andra inkräkta på den allmänna technologiens område — vare sig :att anledningen till förslaget derom är att söka i en vinst af den eller den personen för lärarebefattningarna eller i en tillökning af -40,000 rdr i anslag, som institutet derigenom skulle kunna erhålla — en ringa summa, om det är fråga att för henne uppoffra en rigtig och redan erkänd princip. . Betraktar. man åter saken: från synpunkten åf bergsbandteringens största fördel, så är detiotvifvelaktigt, att bergsskolan ej kan bortblandas med den generella technologiska bildningen, utan att förlora specielt i bergstechniken och i den förtröligare bekantskapen med det praktiska bergs—— mannalifvet, fördelar, som under lärarnas teoretiska förklaringar och ledning oafbrutet böra tillhandahållas bergseleven och hvartill åtgår hela kursen (2 år), såväl för eleven som isynnerhet för lärarne, hvilka icke utan försummelse på endera hållet lära kunna tillika befatta sig med den allmänna technologier. Annat vore förhållandet, om uti eller nära hufvudstaden inrättades, jemte det technologiska, ett polytechniskt institut, d. v. s. en stor tillämpningsskola för de flesta eller åtminstoue för så många som möjligt af landets vigtigare praktiska lefnadsyrken, t. ex. landtbruk och kreatursskötsel, bergsoch skogsbandtering, artilleri, navigation, byggnadskonst, färgning, garning, väfnad-m. fl. Detta är dock icke och kan. ej nu blifva satt i fråga, dels för bristande medel och dels derföre, att en så omrfattande anstalt endast bör föreslås i förening med ett förslagy som i frågan om allmän undervisning förfäktar den technoog:ska bildningsliniens rättigheter i bredd med den veterskapliga. Ins. är till och med oviss, om det icke dessförinnan vore orätt att i något afseende förändra de grunder, som redan finnas för det technologiska institutet — I dess första Kongl; Stadgar af år 1896. Fablu invånare hysa slutligen den förhöppning, att så länge icke ett dylikt polytechniskt institut i hufvudstaden blifvit inrättadt eller bergsskolan erKållit ett annat tjenligare ställe i laändasärtön än RKHahlun fartfaxanda f2 LAÄALSTHA