Aftonbladet – 30 mars 1846, sida 2

——— i — -————rÅr— Ö? r2—2nämdt bland tidens berömdaste bjeltar, icke endast af männen, utan ock af landets qvinnor, som sågo i honom en halfgud, hvärs svaga sida de önskade att träffa. Den redan en gång af kärleken besegrade blef icke länge oöfvervinnelig. — Den sköna dottren till en grekisk hötding, hvilken i sitt hus såsom son: upptagit den sårade philhellenen, var denna seger öfver hans ståndaktighet förbehållen. Den helsodryck hon räckte honom var hemtad ur Lethens flod; den eviga smärtan var förgäten, eller rättare en ny Phonix uppsteg ur sin aska. För att äfven till det yttre befästa den inre förvandlingen, aflade grefve von Kronburg sitt namn, och antog ett grekiskt då han trädde i äkta förening med sin gästväns sköna dotter. Felsman var vittne till denna förbindelse, som satte hans vänskap på det hårdaste prof. Den olyckligaste böjelse fyllde länge hans bröst. Han älskade vännens maka, och för att dölja den smärta, som tärde tLonom, flydde han närheten af de lyellige förenade. Likväl gorde blodbadet på Cypern ett förfärligt och snart slut på de två förenades lycksalighet. Nu då lifvet åter blifvit honom Luft och dyrbart; slutade en kula grefvens lif, vid försvaret a! hans egen härd. För sent framilade Felsman med sin trupp till vännens räddning; han förmådde icke mer än att skydda det dyra like från stympande oeh att me:! våld rädda den fallnes maka. I den henne bredda: tillflyktsort! öfverlemnade sig Helena, så hette den olyck: liga, åt hela häftigheten af sin sydliga nåtur. Hennes landsmäns fasansfulla öde, den blomstrande öns förhärjning, hennes egen tillvarelse