HOS aAlld Solvdu vURNANalere ? Stockholm och tanasorten emottages suvskriptiton a ILLUSTRERAD VERLDSHISTORIA HELD oc CORVIN, som utgifves i häften om 6 ark hög qvart hvartdera, på finaste velinpapper med talrika i texten intryckta träsnitt, och med skäl torde förtjena att kallas en praktupplaga, men likväl säl-jes för det billiga priset af sexton skillingar banko för häftet, omkring hälften af vanligt bokhandelspris. Att detta arbete såväl för dess inre värde, som dess yttre elegans snart skall förvärfva sig ett rum inom hvarje familjebibliohek, vågar man hoppas på grund af den framgång originalet vunnit i den Tyska bokbandeln, äfvensom i följd af den lifliga uppmuntran de hittills utgifna bäftena redan erhållit i den Svenska bokhandeln, helst då här icke förut finnes en ut; förligare verldshistoria, så utarbetad, att den på en gång kan tjena till lärobok och till en underhållande läsning för den större allmänheten; en brist, hvars afhjelpande utgjort ändamålet med detta arbete och den dervid serskildt följda planen. Såsom bevis på huru detsamma blifvit bedömdt af recensenter, bifogas följande utdrag: s Ur Vinterbladet från sistl. December månad: Ett godt arbete och, hvad nu ovanligt är, öfverfördt på vårt språk af en öfversättare, som ögon-skenligen känner både språket och ämnet. — — Ått döma efter det utkomna, torde man kunna vänta sig en ganska tidlförlitlig och en i lättfattlig form och stil utförd historia. I sammanbindningen af sagorna med den ändtligen uppkommande verkliga historien hafva förf. lyckats i icke ringa grad. Formen och methoden derför är lyckligt vald: det historiskt tillförlitliga, eller hvad förf. ansett som sådant, har fått sitt rum i den egentliga texten, och sagorna och, sedermera, det anekdotiska och speciella, äro intagna såsom noter. Detta uppställningssätt tillåter reda och enkelhet; och vi tilistå oss iake hafva sett någon verldshistoria, som med den förevarande kan jemnföras i afseende på lättheten att öfverse och sammanhäålla de äldsta häfderna. Oeh hvadaf dessa meddelas, synes vara mycket väl afpassadt för nybegynnares fattningsgåfva och ega tillräcklig vidlyftighet, för att inleressera det unga sinnet. De magra, all dramatisk liflighet beröfvade, registren öfver händelser kunna endast såsom utanlexor, och följaktligen genom en pinsam ansträngning, fästas i minnet; och de allt jemnt med vidlyftig, svassande lärdom uppfyllda, fullständigare, eller rättare omständligare, srbetena i gamla historien äro å andra sidan oftast tröttande och förmå icke fästa ungiomens uppmärksamhet. Held och Corvin hafva valt en verkligen lycklig medelväg mellan detta för litet och för mycket; och deras stil är derjemte i allmänhet lugn och värdig. Uti en recension öfver samma arbete i Stockholms Dagblad för den 48 December läses följande: ! Hvad som isynnerhet är så lofvande och trösterikt i vår tid, är att icke hvarje nation så uteslutande, som fordom, synes arbeta för sig sjelf allenast; en universalhistorisk anda tyckes vakna allt mer och mer till en högre och lifligare verksamhet; hvart och ett folk begynner känna en starkare dragningskraft till andra, och ait det blott är i föreningen med dem och i den gemensamma enheten, som: alla skola finna sin lycka försäkrad och tryggad. Att så tidigt som möjligt hos ungdomen väcka och underhålla så ädla och rena känslor och att utveckla en sådan sinnesstämning till dess skönaste blomma, så att den bär frukt i tankar och handlingar, synes vara ett af uppfostrans och undervisningens vigtigaste problemer, och intet studium kan troligen mera befordra dess upplösning, än en närmare och förtrolig bekantskap med verldshistorien. Men de magra kompendier, som begagnas i Iskolorna, aflägsna snarare ifrån, än de leda till målet. Hvar och en vet med sig sjelf bäst, huru dermed gick till i hans ungdom, och hvad kärlek för menskligheten kunde väckas af dessa rhophodiska notiser, man skulle inprägla i minnet om konungar, hjeltar och statsmän. Visst hafva vi väl Inu fått något bättre läroböcker, än fordom; men hvad kan man väl bestå för särdeles undfägnad åt ungdomen på ett och annat hundradetals sidor, som skola omfatia alla generationer och stater på jorden? Derföre är historien för de flesta barn nästan lika så tråkig, som sjelfva skolkammaren. Det är deras öde, stackare, att durcha i sig några hundrade årtal, namn och fakta, utan att Ikänna det minsta lefvande intresse för en kunskapsart, som synes endast vara till för att lägga deras Iminne på pinbänken. Men huru lifligt fäster sig icke deremot hjertat vid sagornas underbara berättelser, som föra barnet in i lifvets verkliga fullhet och uppföra ett lusteller sorgespel midt framför dess ögon i fantasien! Ett någorlunda väl organiseradt barn glömmer aldrig nästan en sådan liten Ihistoria, som fyller det med glädje eller sorg och medlidande och skimrar i diktens alla rikaste färIgor. Derföre är redan den bibliska historien, som genom sitt föreställningssätt närmar sig till denna låskådliga form af lifvet och verkligheten, mycket kärare för barndomen. Det är någonting, som ; handlar och rörer sig omkring den. Man ser en yttre natur framför sig; man gör liksom ett besök -Ihos Abraham i hans tjeil; man följer med Jacob på vägen till Mesopotamien, sofver med honom på .Istenen och ser englarna.i drömmen, huru de stiga upp och ner på stegen .. — — — — — Ho mm mm — — nm Lr Lr LL -— I Det är icke nog med att veta, när de märkvärdigaste händelserna inträffat, utan verlden måste luppblomstra och bara frukt för hvar och en läsare, och det sker blott, när man lär känna och älska I det hela såsom ett uttryck af en högre visdom och godhet. Det är derföre icke en lätt uppgift att Ihandleda ungdomen på historiens fält; ty ynglingen måste så väl som gossen ha sin särskilda lärobok, om han skall känna sig lifvad af håg för dessa vigtiga läroämnen. Flera försök ha blifvit gjorda och det vi nu hafva framför oss af Held och Corvin synes oss i många afseenden förtjena uppmärksamhet och loford. Det är afsedt för sjelfverksamheten isynnerhet och hörer icke egentligen till skolkammaren, men egnar sig väl, för att gifva enhet, sammanhållning och utvidgning åt den tidigare historiska undervisningen. Vi hafva förut Beckers verldshistoria bearbetad af Loebell, och den är i Jonekligen af ett särdeles värde, men den är kanske för vidlyftig för ungdomen i allmänhet och möjligen beräknad som inledning till och sedan som öfversigt och repetitionskurs efter vidsträcktare hiIstoriska studier. Rottecks allmänna historia hade väl förtjent ett bättre emottagande, än den rönte; men en oblid och ensidig recension bidrog att motverka dess allmänna spridande. Vi hade således nästan intet arbete i verldshistorien för den första sjelfundervisningen, och det närvarande torde derföre blifva så mycket mera välkommet. Det är dertill i flera afseenden tjenligt och passande; ty dess författare hafva lyckats i sitt sätt att berätta alldeles förträffligt. Deras stil har en enkelhet och klarhet, som äro mindre vanliga i historiska fjredrag, och sjelfva icnehållet är afdeladt i tvenne bredvid hvarandra fortlöpande serier, af hvilka den ena upptager såsom hufvudtext den egentliga historien, och den andra på nedra delen af sidan anekdotiska underrättelser, sedeskildringar och karaktersdrag, som äro af intresse, för att äskådliggöra hvarje tidehvarf. Dessutom äro de i texten intryckta illustrationerna, eburu inga konststycken, likväl egnade att genom bildliga åskådningar gifva ungdomen en lifligare föreställning om hverjehanda konstoch naturföremål!, som annars skulle oredigt framställa sig för inbillningskraften. Vi ansa derföre företaget värdt all uppmuntran och bifall af allmänheten, som utan stor omkostnad kan tillegna sig ett arbete, som fyller en lucka i vår undervisnings litteratur. Men äfven för äldre bildade personer, som icke hafva tid eller tillfälle att göra historien till hufvucsak,är denna icke alitför detaljerade kurs af värde och särdeles användbarhet. Vi lefva för det närvarande i en tidpunkt, då det är snart sagdt en pligt att med deltagande och uppmärksamhet följa alla samhällslifvets betydelsefullare tilldragelser. Friheten utvecklar sig i alla lofliga riktningar och tager i anspråk alla krafter, som kunna användas i dess tjenst. Men för att rätt kunna bedöma sin ställning i lifvet och nägorlunda förstå, hvad man bör boppas eller frukta, göra eller underlåta, är hisioriens kunskep oss alldeles oundgänglig. Det är väl ingen spegel, såsom man brukar säga, af det närvarande och framtiden, ty det tillkommande är alltid mer eler mindre väsendtligt olika det förflutna; men den visar oss, huru ädla, stora och kraftiga naturer handlat i brydsamma omständigheter och huru de i lycka och olycka segrat öfver de mäktigaste hinder och hunnit sitt sträfvandes mål. Den lärer oss, att endast gygd och visdom äro oförgängliga storheter, och att laster och brott allenast till sitt eget straff och vanära bibehålla sitt rum i häfderna samt att slutligen, hvilket är det vigtigaste af allt, en högre och mild försyn leder och styrer menniskostägtets öden och att de största olyckor och lidanden, som öfvergätt individer och folkslag förr el:er sednare ledt till sanningens och det godes ssger över allt förtryck och motständ. Uti en recension i Dagligt Allehanda för den 42 Mars läses följande: En lika originell som lyckad framställning af Verldshistorien är ifrågavarande behandling, förZl delad i tvenne serskilda och likväl i det närmaste samband stående serier, af hvilka den ena upptager såsom text on väl genomförd pragmatisk framställning a? de vigtigaste historiska händelserna, den andra åter, med finare stil på nedra delen af sidan, mera ingår i detaljer, meddelsr anekdotiska underl rättelser, sedeskildringar och karaktersdrag. Genom det sistnämnde elementet sprides alltid ett kla, rare ljus öfver tiden och dess handlande personer vinna dymedelst ett eget dramatiskt lif, hvarigenom Jintrycket, serdeles på en med känsla för sanning, skönhet och rätt öppen ungdöm blir outplånligt, och hvartill i allmänhet de väl utförda illustrationsrna, som äro i texten intryckta, icke litet bidraga. Ostridigt har genom detta arbete ett betydande steg blifvit taget, alt göra historiens studium intressant för ungdom af båda könen; men äfven den mognade mannen celler qvinnan torde svårligen, -Igenom något annat historiskt verk, vara i stånd att lättare och säkrare ernå en klar och redig åsigt ,Jaf verldshändelserna, som genom det närvarande, antingen så att minnen af mera vidsträckta histöIriska studier uppfriskas och liksom i föryngrad gestalt åter framträda, samt ordna sig till ett sammanhängande helt, eller att boken, äfven utan annan föregående historisk underbyggnad, läses och begrundas.p ———— I MB —LV — OÖQ—a2— LV ALLA Vt ——V COTACKITANT AM Lo ooF fx ITA ch TI as i rr — ar 2 Tr. has Ab