Aftonbladet – 28 mars 1846, sida 1

icke var en .revolutionssak han föri:äktsde. Polackarnes strid var en nationalitetsstrid. Han frågade om franska kamrarnes förklaringar angående Polens rättigheter blott vore inskrifter på polska nationens graf? o, s. v. Hr Guizot svarade, att han egeniligen kunde vägra att ingå i förklaring öfver fremmande regeringars bandlingar, men att om hvad som berättades ang. tilldragelserna i Gallizien vore sannt, så måste han kalla dem beklagansvärda, emedan de för att undertrycka en revolutionär rörelse framkallat en omstörtning af samhället. S.dant kunde revolutionära regeringar göra, mes cke ordentliga myndigheter. Frankrike hade sedan 44 år höjt sin röst för det olyckliga folket, för att uppfylla en international pligtNu fordrar: denna pligt, att ej vagga in polackarna i falska förhoppningar, samt att söka gilva de olyckliga flyktingarna och landsförviste all den: bjelp, som med folkrätten vore förenlig... Olyekan skulle man bispringa, icke upproret. Hvad skulle: fransmännen säga, om en fremmande makt hjelpte Abd-el-Kader? 0. s. Vv. Hr de Mornay försvarade ministerens politik. Sedan några talare yttrat sig, och Odillon Barrot sagt att han ej vidrört poiackarna: saky emedan han förutsett svaret som de nuvarande statsmännen, trogna sitt egoistiska system, skulle derå gifva, och önskat att bespara polacarna detta obehag, öfvergick kaminaren till dagordningen. Bugeauds af regeringen g lade krigsp!an skall vara, att helt och hållet innesluta Kahylien med större corpser, under det att serskiidt organiserade rörliga kolosmer genomtåga bergen. Österrikiska och preussiska sandebuden bafva täta konferenser med hr Guizot. Hertigen af Aumale återväntas redan i Maj månad till Frankrike, och då kommer hertigen af Nemours att agå till England, för att ufficielt inbjuda drottning Victoria till att besöka franska hofvet. f Subskriptionen. för polackarna hade redan uppgått till 60,000 francs. Deputeradekammaren hade börjat öfverliggningen om Remusais förnyade förslag, as-ående embetsmäns forhållaude som älven äro deputerade. ; : Det försäkras att engelska ministeren, genast efter Krakaus intagande, beslurat alt uppmana franska kabinettet,-att jem:e sis göra en löreställning till Österrike, Preussen och Ryssland, angående mildhet efter segren och skonsamhet mot de besegrade. Franska kabineitet hade med glädje omfattat det:a förslag, bvarizesom det äfven torde räkna på att vinna mera förtroende hos nationen vid de blifvande representantvalen. Då grefve Appony beklagat sig över, att franska regeringen fördragit furst Adsm Czarroriskis offen:liza uppträdande och dess tidningar liksom gifvit ett bifall dertill, svarade Hr Guizot, att så länge de polske emigrerade icke störde Frankrikes luzn, kunde franska regerinsen lika litet hindra dem att uppföra sg emot urst Czartoriski såsom de gjort, som den hindrat spanska Carlister att erkänna grefven af Moatemolin såsom sin konung. Dessutom förklarade He Guizat, att den tidning, som klagan åsyftade, elier Juurnal des Debats, hvarken var officiel eller haifofficiel, Imedlertid -är förbutringen 1 Paris så stor, öfver österrikiska regeringens oorhörda steg att utsätta belöning för de insurgenter af adel och sodsägare, som öfverlemnades åt polismyndigheterna, och hvilket steg vållat så mycken srymbet emot dessa ifrån galliska böndernes sida, att polisen varaat greive Appony att icke visa sig ute, samt att österrikiska ministerhotellet måst omgifvas af polis, för att förekomma obehaget af ett charivari eller måbända något ännu virre. SPANIEN. Pe spanska tidningarnes berättelser om inre ställningarne äro så molsägande och tvetydiga, att man ej ken mycket sluta deraf. Den ena berättar, att Narvaez står i spetsen för en kabal att störta. nuvarande minister, och skulle vara i godt förstånd med sjelfva konseljpresidenten härom. En annan talar om upptäckta sammnangaddningar. En tredje om förklaringar från rapska kabinette:, att om ej grefvens af Tra-ani giftermål med drottningen kan gå för: sig, å vili Ludvig. Filip unaderstödja grefvens af Montemolins, Don Carlos son. Martinez de la Rosa skulle shart afresa till in nya ambassaidörspost i Paris, : R-geringen bar anbefallt, att engelska fartyg skola behandlas lika med de mest gynnade iationer. ) I Malaga vill man gerna kunna förmå regeingen, att begagna närvarande förhållanden till narockanarnes tuktande; och i vestra Spanien misstänker man, att dei Portugal vistande emi;rerade spaniorer ämna göra ett infall i Spaven och utropa Don Enrique såsom deras chef. . STORBRITANNIEN. I underhuset fortgår diskussionen öfver förndringarne i tulltaviffen. Flere försök hade väl blifvit gjorde af prohibitivsystemets anhänare, att tillvägabrinsa ändring i Peels förslag, nea de framställda amendementerae hade alla allit för starka rö -tpluraliteter. Det är endast första läsningen af spanmålsvilan. OM ännu äst rna I UNdarhöcat: man