t. ex., då 4842 jag föreslog att låta införa främmande potäter för 2 pence per ceniner förklarade potates-odlarne, att de skulle blifva ruinerade och Frankrike förse hela England med potäter. Jag föreslog mnedsittning af tullen på humle, och hela Kent, hela Sussex kom i röreise: ofantliga qvantiteter skulle införas, för det att tullen nedsattes frän 8 E st. ull 4 st. Huru mycket har inkommit? Jo, så mycbet, alt jag nu vågar föreslå att ytterligare nedsätta den från 4 till 21, . På detta sätt visar sig sländigt motsatsen, af hvad man förespår såsom skadliga följder af prohibitionens lossande. Jag måste i detta afseende återkomma till sidentillverkningen. Jag står i nästan samima ställning nu, som hr -Huskisson år 4826, då han föreslog nedsättning i införseltullen å sidenvaror. (Talaren erinrade nu, under bifall och skratt, om huru häftigt man då i underhuset utföll mot H. och beskyilde honom för hårdhet, menskohat, oklokhet, samt buru äfvent ryktbare män i buset talat om, att han vore!l värre än sjelfva djefvulen i elakhet, o. s. v.li men huru likväl H. under ända till personligl: förföljelse, vidhållit sin princp, öfvertygad om ji Idess riktighet, — och frågade sedan): hvadl4 t -— CU) oUS AN 6 mn — FA OO — KK ASO RR I blef verkan af nedsältningen? blefvo prohibitiIsternas spådomar uppfyllda? blef folket utanis arbete, fabrikerna utan afsättning; föllo sidenlarbetarne fattigtaxan till last? Nej, tvärtom. TÖkad trefpad och arbetsförtjenst och tillverk-. ningsvinst hafva blifvit en verkan deraf. Underlc probibitionen, och de sista tio åren som pär-t mast föregått nedsättningen, infördes i England: (nitton millioner skålpund rått silke. Under dej! näst efterföljande tio år 39 millioner; och. på I dessa sista tio åren, tll 4843, femtiotvå millio-iner (högt bifall). Men förbrukningep, hvad viIsar den. Jo, under det första tiotalet var den Jårligen i medeltal 442 miliioner skålpund; unIder det andra nära 4 millioner, under det tredje 157 millioner, och efter den ytterligare tullnedIsättningen år 4842 har förhållandet visat sig ännu gynnsammare. 4844 var förbrukningen — 26 millioner skålpund (höga bifallsrop). Och Inu frågar jag, hvem är den sanne filantropen, Iden som förbjöd främmande siden att inkomma leller den som icke afskräcktes af hot och smädelser, från att fullfölja ett liberalt, ädelsinnadt och med sunda förnuftet öfverensstämmande system? Säkert var den minister mest förtjent af Jandets erkänsla, som höll ut manligt dermed, midt ibland alla svårigheter, och histoIrien visar nu huru orättvist, huru osarnfärdigt I motståndet var emot honom. (Slutet följer.) I OC be Lä LIE. — Till sekreter i kommitten för ombildning. af natiomalrepresentationen har Regerigen i mån-, dagens konselj utnämnt advokatfiskalen i Sveal hofrätt, hofrättsrådet C: H. Pieffer. i) — H. E. justitie statsministern emoitog i går juppvaktning af justitie statsexpeditionen. — Stiyreisen för allmänna vägoch vatterbyggnader har på Konungens befallningsbafvan-. I des i Calmar derom gjorda hemställan, förordnat kapitenen friherre De Geer, att förrätta! I undersökningar för utarbetande af plan å de hamn och vägförbättringar, som invid Calmar Istad blifvit ifrågasatte. . ) — Svea hofrätt uppförde i måndags på förIslag till Carlstads, Kibls och Grums häraders Idomsaga uti Wermlands län, landssekretern i -IJemtlands län, lagmannen C.G. Weinberg, vice TT häradshöfdingen J. Euren och borgmästaren i Upsala Carl Wester. På förslag till ett ledigt assessorsembete inom I bofrätten, hafva blifvit uppförde fiskalen derstädes Ludv. Theodor Almqvist, vice advokatfiskaHen C. G. Quensel och borgmästaren i Arboga TA. W. Revel. I — Rikets Ständers sednast församlade revi-Isorers berättelse anvvåvnde bankoverket år 4845 Jutdelades tryckt med Postoch InrikestidninIgarne för i tisdags. Berättelsen utvisar, attl; lvid anställd inventering den 40 sistl. Nov. ban-. I kens större och mindre generalkassor innehöllol. I valutorna 4 407,749 silfverriksdaler, 479,348 duIkater cch 96,000 rdr bko i kopparskiljemynt. Häraf utgjorde det omyntade guldet 448,548 -Idukater, och det omyntade silfret 4,646,098 Åsilfverriksdaler. Bankens tillgång i silfver, som Iden 30:de Juni 4844 utgjorde 2,447,552, var den IG September 4845 4,294,609, och metalliska Ikassans tillvext på det heia-af silfverriksdaler! visade sig vara 4,787,087. Bankens egen guld-s loch silfvertillgång, som den 30 Juni 4844 såla I förminskats, att densamma, jemförd till sedel-lt Toch depositionsskulden, med ett belopp, mot-l1 svarande bko rdr 4,8653,285, understeg förbål-l: landet af 2 till 3, hade den 30 Juni 4843 utöfver förhållandet af 2 till 5, 1,256,128, j 1 J j l i — Enär Kongl. Maj:t d. 6 Juli 4842 beviljat anat. professo:en vid Urfsala universitet, d:r H. W. Romansson, afsked från nämnde profession, med bibehållande under sin återstående lifstid af följande densamma åtföljande löneförmåner, nemligen 295 tr spannmål, 200 rdr bko i hushyresmedel samt rätt till tjenståker, har Kongl. Maj:t under d. 26 nästl. Febr. förord-l. nat, att den nu utnämnde anat. profe-sorn, d:r -IF. Sundevall, imedlertid och intilldess han i sin -lordning kan varda berättigad till lön enligt uni-versitetets stat, skall uppbära en af de detsamnIma anslagna emeritilöner 4600 rdr bko, jemte ilden professionen tillhörande rättighet till ved ff a CR FP 1 vm rna vor