Aftonbladet – 26 mars 1846, sida 1

Lycka till, bror, lycka till! ropade åtskillige och tömde sina glas. Man lemnade bordet. Någon stund dereiter återfiana vi major Törnekrantz och grosshandlaren Nicolai inbegripna i ett samtal, just med anledning af hvad i det föregiende blifvit sagdt om qvinnan, bennes ställning och egenskaper. Med den utomordentliga säkerhet, som va ett framstående drag i Törnekrantz karakter, yttrade: denne: : Det finns ingen qvinna, med undantag af den späda, skygga flickan, som ag icke leder till det mål, jag önskar, blott hon icke förut fattat en bestämd ovilja emot mig. Min redan vunna erfarenhet är mig i sådant hänseende fullt tillräcklig. Utaf din egen hustru skulle jag kunna tilltvinga imig ett rendez vous.n Tala icke om min hustru, yttrade Nicolai, med en sträng tönvigt på orden, hon hör icke hit. Nicolai kastade en föraktlig blick på ett hörn af rummet, der ett par af uppasserskorna befunno sig, omringade af fem eller sex lifliga kurtisörer. Att du blott vågar svara på min propos med -ett förbud att vidare tala derom, tyckes bevisa. Dågon fruktan, någon tveksamhet om den möjliga utgången af ett försök. Jag är imedlertid beredd att foga mig efter din önskan. Jag vill icke plågande vidröra ett sårbart ställe. Nicolai te Törnekrautz från Lufvudet till fötterna. Sedan utbrast han skrattande: ,Så att du verkligen kan ha den oförsyntheten förmoda, att min hustru... hal! hal hal För din hustru på Pohls och Schnötzingers maskered i morgon, lemna mig blott för en timma hennes arm, och jag parerar, att jag på denna tid skall utverka mig ett möte hemma hos mig på mina egna rum. Sedermera kan du skratta så mycket du behagar.n