Aftonbladet – 26 mars 1846, sida 1

qvinna, som är dygdig, så härrör det helt simpelt deraf, att Lennes dygd aldrig varit ställd på prof. z Ja! för min del) yttrade grefve von Trots får jag åtminstone öppet förklara, att jag mera förlitar. mig på min hustrus sjuklighet, än på bennes dygd. Man såg z:att denna alldeles opåkallade cyniska bekännelse, på åtminstone ett par af de närvarande, gjorde ett pinsamt intryck. I sådant fall lyckönskar jag dig till ditt äktenskap, utropade Nicolai, och blickade mörkt på von Trots. j da Gör, som jag, mina herrar!, skrek Rutersvärd, och slog sin arm om uppasserskans lif; pså länge j-sålunda hållen vakt om, en vacker midja, å prendre dans 1e5 dix doigts) kunnen j åtminstone vara. lugna för andra otroheter, än -tankans. Och jar, mina herrarl inföll Nicolai, med någon häftighet, förklarar, att jag tror på qvinuns. ädelhet och--renbet, tror, att för henne innes en högre bestämmelse, än alt vara en vehikel blott för mannens nöjen, ait reta hans sinnlighet i salongerna och tillfredsställa den i boudoiren. Jag. tror, att lättsinnet, vår tids arisynd, gör mannen låg och grym, ty den gör honom egoistisk, och att annars en öm, en verklig passion skulle mindre ofta, än som sker, höra till lyxartiklarne i hans lif. Jag vet alltför väl, att damer finnas, hvilka äro den stora verlden förkroppsligad — falskhet endast och egenkärlek, men med stöd af egen ljuf erfarenhet, med exemplet hemtadt från mitt eget husliga lif, kan jag försäkra er, mina herrar, att Jag, på min vandring genom lifvet, åtminstone träffat en qvinna, som det endast fattas vinsarne och odödligheten, för att vara en engel. )Vi bedja omm; ursäkt för de tidt och ofta återkommande fransyska uttrycken, men. de höra oundvikligt til! ssidringens lokalfärg,.