Aftonbladet – 24 mars 1846, sida 2

får jag äran vördsamt föreslå er att tömma ett glas punsc, sådan den nyss gått ur vår kon-terfarne väns, major Törnekrantz händer, för damerna. Jag önskar, mina herrar! att deras lif för framtiden måtte fyllas tillräckligt af toiletten, promenaderna, konversationen, galanleriet och dansen, — att de måtte lära sig tillräckligt uppskatta behaget af en elegant, glänsande, poetisk, hvit, genombruten silkesstrumpa, med darrande masker, elastiskt spind öfver en förtjusande liten vrist, för att icke vidare draga på sig den gemena, satans fula blåstrumpan, hvilken alltmera och mera tyckes vara på väg att bli deras älsklingspagg. Mina herrar! Ninon de YEnelos hade sina martyrs; mademoiselle de Rambouillet hade sina mourantsp. Måtte vår tids damer hvarken ha det ena eller det andra, och bror Törnekrantz på hyggligt sätt få sig en fästmö! Har Blomster funnit sin Florentine, hvarföre skulle icke äfven ett skönlockigt hufvud, besegradt, böja sig inför Törnekrantz. Måtte damerna hädanefter icke mera, än hvad ytterst behöfligt är, bemöda sig att synas heliga och höjda öfver jordens små passioner. Må de erinra sig, att den sublimaste af Rafaels madonnor, Madonna della Sedia, på kostymen och accessoirerna när, icke är annat, än helt smpelt porträttet af la Fornarina, af den mest glödande bland Raraels älakarinnor. Här alfbröts Rutersvärd genom en temligen högljudd gäspning af en bland sällskapet — en jcäspning, som med afsigt tycktes beräknad att göra diversion i den inspirerade talarens föredrag. Den person, som sålunda gjorde sin när