Aftonbladet – 21 mars 1846, sida 1

BIE, I MURARE T5 BINARSTSESTRRAA 1 Be Ae SR OA thgatan; hos C. P. CARLSSON i Baxaren vid Adoif Frehemskickade, enfedan de visat sig så oroliga. I Man beskyller några af dem, att en natt bafva skjutit på n underofficer, och ett par gymnasister hade af denna anledning blifvit arresterade. Den beryktade polischefen i Warschau, Ryssen Abramowitsch, bar i en Warschau-tidning låtit kungöra, att regeringen upptäckt en komplott och förrädiska sammanusvärjnings-planer rigtade emot de lugna och välsinnade invånarne, men vidtagit åtgärder till deras säkerhet. I anledning deraf hade en mängd Warschauboer af ålla stånd och vilkor infunnit sig hos Abramowitsch och bedt honom tacka PaskeI witsceh för hans påpasslighet och nit för deras Ibästa. Detta hade Abramowitsch framfört till Iståthillaren, som derföre behagat förklara de Ttacksamma ,sin höga tillfredsställelse! FRANKRIKE. Nya underrättelser från Afrika voro ankomna, som gingo ända tillden 3 Mars: Marskalk Bugeaud skulle å nyo. draga i fält följande dagen, emedan Abd-el-Kader åter visat sig i JutIJura och uppmanat kabylerna till den heliga Istriden. Man påstår att dessa, som förut varit I mycket likgiltiga för emirens uppbådving, nu Ttill följd af fransmännens krigiska anfall emot Isig, blifvit honom mer benägne, och en hel hop I kabylanförare hade infunnit sig vid den rådI plägning, till hvilken ban kallat dem. Bugeaud I bar väl utfärdat en proklamation till kabylerna, Thvari han förklarar att kriget icke föres mot Idem, utan emot Abd-el-Kader, men hvad den. nu mer kommer att uträtta torde snart visa sig. I den kommitte, som i Paris sammanträdt Iför polska sakerna, fioner man en hop utmärkta namn ibland Frankrikes offentliga karakierer, :lsåsom: David, den berömde bildhuggaren; 14rago, stor astronom och physiker, samti deIputeradekammaren en rad:kal vwvältalare; den Tberömde Lamsghnais; Dupoty, den genom sin dom bekante, karaktersfaste redaktören: Schölcher, negeremancipationens ädle stridskämpe; Louis Blanc, författare till de sista tre årens I historia; professorerne Michelet och Quinet; den i spetsen för radikälerna stående Ledru Rollin, redaktör af Reforme,; Etienne Arago; Duprat, redaktör; E. Baume, Joly, deputerade, m. fl. STORBRITANNIEN. Vid valet till en ledig plats i Underhuset, hade i Mayo i Irland förbittringen eme!lan pårtierua öfvergått till: ett handgemäng, hvilket föranledt upprorsaktens uppläsning samt tillkallande af: militär, som slutligen skjutit på folket. Ett fruntimmer och två män stupade; tre andra personer blefvo svårt sårade. Efter andra uppgifter steg de sårades antal till emållan 50 och 40. ITALIEN. Storfursten Constantin hade anländt till Rom. Herr v. Buteniew skall till Påfven hafva ingifvit en not, hvari uppgiften om förföljelserna mot de polska nunnorna förklaras helt och hållet digtad. Samma not har äfven blifvit införd i franska och tyska tidningar; men i Journal des Debats mötts af-en skarp granskning, enligt hvilken den icke anses vederlägga. någonting: SCH WEITZ. I Bern hafva de nya valen utfallit helt och hållet emot det aristokratiska partiets interesse. I Graubänden har Stora Rådet meddelat oktroj för anläggandet af den genom kantonen tillämnade delen af den stora jernvägen emellan Bodensjön och Medelhafvet (vid Genuesiska bugten). Sardinska regeringen, jemte kantonerna Tessin och S:t Gallen, hade förut lemnat sitt samtycke till detta under ibland. jernvägsföretag, hvilket förutsätter dels att öfvergå, dels att genomspränga Ål!perna. TYSKLAND, I Bäjern bar censuren fått befallning att stryka sådana tidningsartiklar, som röja ovänlig syftning emot Ryssland. Man påstår att denna inskränkning skett på omedelbara framställningar från ryska sidan, och att historien om de polska nunnornas förföljelse uppgifvits såsom anledning dertill. I sjelfva verket anse bäjrarne syftningen vara att genom tyska censuren mildra den nationella ovilja mot Ryssland, som på de sednare åren börjat inrota sig hos tyskarne. I Sachsens representantkammare hade en hr von der Gablenz ställt ministeren till svars för let att de i Sachsen befintliga polackarne blifvit visade ur landet. .Ministeren yrkade fråsans behandling utan åbörare, hvilka derföre fligsnades. När läktarne åter öppnades, förwunnades att kammaren, med gillande: af moionärens framställning, enhälligt beslutit hemtälla till regeringen, att de polackar, som voro örsedda med rigtiga pass, måtte få qvarstadna. Antalet af de redan förvisade utgjorde saxton. I Coblenz hade ett slagsmål, den 4 Mars, mellan några preussiska soldater, på en krog ch sedan på gatan, väckt ett upplopp, hvarvid nan ropat Lefve Polackarnel o. s. v.; bvilet föranledt vederbörande att låta en tropp(delning utrycka, hålla den öfriga garaisonen nder vapen i kasernerna och hafva artiller:ets Äctar gadla IA Näe ST UI ee