Sexton riksdaler banko är således den end: inkomst, med undantag af tillfälliga smärre un derstöd, som enkan i närvarande stund eger fö; sig och sina barn, att lefva på. Från bhofmarskalks-embetet, der hon ingen tröst erhöll, vände bon sig till krigsministern, som mo:tog Hennes papper, samt, fastän miss: tröstande i aseende på u!gången af hennes sak, lofvat nådigt svar om sju eller åtta månader! Sju eller åtta månader! Det är en lång väntan På mycket kortare tid kan man hinna förgås Vi känna icke till författningarna rörande pensiopsanslagen och äro öfvertygade, att enkan åtpjulit all laglig rättvisa, men ofvanbeskrifne förhållande framkallar jemförelser och reflexioner, som äro af ett sorgligt slag. Den medelmåttigaste aktör har icke en så usel pension när han en gång lemnar teatern, som den hvarom vi hör talat, och en dansmästare, — äfven den medelmåltigaste — som i all säkerket rörer sina ben på teatertiljorna, har man bättre sörjt för, än för krigaren, som vwid sitt fåderneslands försvar får sina ben afskjutna på slagfältet! Men vi vete till vår tröst, alt hvad ödet sålunda brutit, det kan och skäll väl på något annat sätt försonas; vi vete, att dit de allmänna :äddningsanstalternas förkortade arm icke når, dit ströckes den enskilda harmhertighetens hand till mötes... väl nödens barp, att denna icke är lika stackot! Det är derföre vi, i sista tastansera, vädja till len enskilda välgörenbeten, för yit åt den olyckliga enkan och kennes oårn, hvaraf det ildsta är sjukligt, vinna dr, anspråkslösa förmåner. hon. så länge försäfves sökt i de förutnämnda. J ädle, som Lemma ovanligt svårä vinter troset lyssnat Gill de olyckligas böner, och oförröttade vandrat från koja till koja och spridt