Aftonbladet – 18 mars 1846, sida 3

s budp, vårtecken,, 0. 8 Vv. — Den 4 innevarande Mars plockades utslagna tusenskönor i närheten af . Malmö, likasom krusbärsbuskar sågos stå i rik grönska, och ärter hafva redan börjat sås både här ech på Seeland. — Under förflutna veckan bar man vid hamnen sett flera fartyg dels komma, dels gå. AM. n. A:) j BLANDARE ÄMNEN: — ETT BREF FRÅN NORDAMERIKAS VESTRA STATER. Ynglingen Otto Bengtsson, från Åmål, som förlidet år reste till Nordamerika, bar derifrån skrifvit till sina slägtingar följande rätt intressanta bref, som blifvit imeddeladt af Amåls Veckoblad: j — — — — Jag är nu 300 svenska mil:vester .Jom New-York i ett landskap vid namn Jowa. Här omkring har låndet ej varit bebodt mera än i 3 lär, men nu är det någorlunda bebygdt af amerikaner, engelsmän och tyskar. Vi gingo från NewYork den 46:de Aug. på ångbåt och ångvagn till ; Philadelphia, hvilken är den vackraste stad jag har sett, vidare på båtar, som gingo på hjul, till en sliten stad vid namn Columbia, der bjulena togos .Jaf båtarne och dessa skjötos i en kanal längs Sus-Jquehannafloden, uti hvilken de drogos af hästar till en annan stad (Johnstown), der åter bjulen Ipåsattes och vi framskaffsdes genom ånga öfver JAlleghanybergen. På ett ställe reste vi här igenom Tettoberg 4 ; eng. mil (nära !V, sv. mil) långt, der ljernvägen var uthuggen genom klippan. Vi kommo Jåter till en stad, der båtarne sattes i vatten igen Joch vi foro förbi många städ r. Än gick kanalen Igenom en klippa än på broar öfver djupa brådI djup tills Vi kommo till Pittsburg, hvarifrån vi färdades på ordentlig ångbåt till Cincinnati, S:t Louis och Burlington, hvilken sistnämnde stad ligIger i Jowa vid Misisippifloden. Jag nämnde i mitt bref ifrån New-York, att jag ämnade medfölja en byggmästare, men, som han ej hade några penningar alt göra resan med, blef det ingenting utaf, utan reste jag med en Boridefamilj från Östergöthland. : Sällskapet utgjordes af 6 svenska bondefamiljer och 2 enskilte män. Den ene af dessa I var en skomakare ifrån Stockholm och skulle blifva bufvudman för kolonien, emedan han hade mycket penningar, fastän han rymt ifrån Stockholm för sina skulder. — Då vi kommo hit i medlet af Sept., tog han in land (400 acres) och köpte kreatur och lifsmedel på kredit af kolonisterne häromkring, men då han hade varit bär en tid rymde han ifrån alltsamman och nu vågar han ej återkomma, ty den, som handlar oärligt här, har hvar och en rätt att skjuta. Den andre mannen, som är ifrån Westergöthland och varit student, har vistats här i Amerika i 3 år förut, såsom soldat förtjenat 4000 dollars samt återkom nu från Sverige der han helsat på sina slägtingar, Han heter Akermän, är 24 år gammal samt en utmärkt god och beskedlig man, utan hvars bjelp de svenska bönderna svårligen tagit sig fram i anseende till sin okunnighet i engelska språket, som han talar fullkomligt. I förening med. en annan svensk vid namn Jocknick, med -hvilken han varit skolkamrat och som äfven tjenat här såsom soldat, har han nu uppsatt en smedja, der de tänka sig att göra knifvar och andra småsaker af jern. De fleste utlänningar, som hitkomma, få frossan; alla bönderna hafva haft den och nägra hafva den ännu, men jag är Gud ske lof! frisk, Jag har arbetat hos kolonisterne för mais och fått 5;:dels t:na om. dagen, som är värdet af !), dollar eler 2 rdr svenskt. Jag var på ett ställe 42 dsgar och fick derföre så mycket mais, att 2 par oxar knappt kunde draga det. Maisen fick bonden, som lade ut penningar för mig för resan hit från New-York. Han och hans familj hafva haft frossan nästan hela tiden de varit här. Som de ej hade annat att äta än mais, hvilken. de ej kunde få malen, bådo de mig gå ut till kolonisterne för att sälja något af deras kläder. Jag begärde för dem 5 gånger så mycket, som de hade varit värda i Sverige, men när jeg kom till kolonisterna, sade de, att det Vore synad köpa dem för så godt pris. I det ställe kommo de till bonden med kött, fläsk, potatoes, pumkins och lifsmedel af alla sorter. Det är ingen artbetsförtjenst här under vintren, då allå sitta vid eldbrasan bela dagen och göra intet. Jag bor nu hos en kölonist, som bett mig stadna hos sig till våren. Han har stor familj, är sjelf ifrån Skottland och hans hustru från England. De äro utmärkt beskedliga; han har studerat i Philadelphia och har många böcker i hvilka jag läser; för öfrigt är jag med honom och hans-söner ute och jegar hjortar, harar, vilda kalkoner och annat vildt, hvaraf skogarne här öfverflöda. Det landskap, der jag nu vistas, är det vackraste jag har sett iAmerika, ehuru jag har rest igenom Ohio, Kentucky, Virginia, Indiana och Illinois. Det ligger vester om Misisippifloden och är ännu ej upptagit bland Förenta Staterna, ty indianerna bebo ännu vestra delen deraf. Skogarne äro som trädgårdar, utan berg, med fruktträd och bär af alla slag. Ej behöfver mat svälta här i landet, ty när man är hungrig, passär man blott på mattimman, går in, sätter sig till bords, äter och går sin väg utan att säga ett ord. Ehuru det här i Jowa således är fullt upp af födoämnen, är det ondt om penningar, så att då man arbetar, man väl kan få ihop spanmål, svin och ändrackreatur, men inga kontanter. Jag ämnar derföre till våren begifva mig till Mont-Pleasant eller nögon annan stad i grannskapet och der gå in isnickarlära.! som är det bästa bandtverket. Då hoppas jag även kunna-språket fullkomligt. Ibland långtarjag väl tillbaka till Sverige, men blött man är i arbete glömmer man det. Helsningar . . 7... — Choleran rasar för närvarande i Asien. Den har börjat i Kabul och derifrån spridt sig vesterut ända till Teheran i Persien. — Belgiska regeringen har nyligen i en förordning stadgat införsel af utsädespotates och erbjudit fri transport deraf på jernvägarne. SN RAT ENA TTARTINSIT Ö TTRTTR TTT RR we PR I FF ev ta vv