Aftonbladet – 18 mars 1846, sida 1

SEA MÅ ne dte de Y rr STRIDEN EMELLAN SKANDINAVISMEN . OCH GERMANISMEN, OM SPRÅKET OCH THRONFÖLJDEN I SÖDRA DANMARK. I afsigt att hos oss: försvaga tillgiven seten för den. skaudinaviska nordens sjelfstäntlishet; hafva skandinavismens östra eller östänfrån inspirerade fiender icke försummat att framtälla .danskarnes ifver för den Skandinaviska Föreningen såsom helt och hållet ensidiz och egennyttig, och allenast åsyftande att ide begge öfriga skandinaviska folkens sympatier bereda åt Danmark ett värn emot. framtida an-pråk från Tyska: Förbundet, elier egentligen från Tyska. Tullföreningsstaterna, hvilka önska att med sig inörlifva icke blott Holstein, utan äfven Slesvig, vid den sannolika händelsen att Danmarks nuvarande dynasti skulle med nästa slägtHed gå ut på svärdssidan. Man har förespezglat att, om Skandinaviska Föreningen dessförinnan hade antagit en politisk karskter — t. ex. genom -etwt förbundsförhållande mellan de. tre skandinaviska makterna — så skulle balföns begge riken derigenom antingen vara utsatta för anfall från: Preussen, såsom Tyska Tullföreningensmålsman, eller kunna iniragas i Danmarks. sjelfförsvar mot Tyskland. Äfven med förutsättning att .dessa förespeglingar ägde grund, kunde man likväl lemna dem derhän, efter den gamla och häfdvundna politiska regeln, att ingenting i politiken är mera förfeladt än. hot;-ty -bot skrämmer : blott den fegej hvilken; derigenom att han är feg, icke heller är farlig; hvaremot det pi den, som icke är feg, har en motsatt verkan. och blott väcker hans uppmärksamhet på att bereda sig till-mötstånd ännu mer än förut. Och fegt vore det väl ock, om halföns riken tänkte vid framtida anfall emot. dem, -östanifråny kunna påräkna bistånd af Danmarks sjömakt, medan de sjelfva skyggade för ett bistånd åt Dänmark, vid framtida anfall på detta, söderifrån. Imedlerbid är förhållandet nu sådant;-att Danmark. icke bar något anfall att befara, emedan dess besittning af Slesvig är garanterad af tillräckligt många andra mäktiga stater för att icke tillåta någonting dylikt från tyska sidan. Vi hafva häröfver, och. öfver den så kallade Slesvigska frågan i allmänhet, nyligen ien engelsk journal träffat en artikel, som med ovanlig klarhet utreder hela förhållandet; och då detta förhållande förtjenar att vara kändt för hvar och en som intresserar sig för skandinavismen öfver hufvud, tillåta vi oss att här meddela ett sammandrag af den engelska uppsatsen: Medan. skandinaviska. sympatierna vaknat i Danmark med så mycken kraft och friskhet och bebåda ny styrka åt det danska samhället, har en försåtlig fiende -gnagt på sjelfva hbjertroten af danska. nationaliteten; och danskä folket, just i rättan: tid väckt ur sin långvåriga slummer, för att. vidtaga nödiga åtgärder mot faran, har med harm varseblifvit, icke blott att dess språk tynar bort vid landets södra gräns, under en lång och länge obemärkt strid med ett främmande, utan äfven att landet hotas med:en brådstörtad styckning, i den händelsen, som man förut.er, att svärdslinien af Oldenburgska huset skulle utslockna med Dainmarks nuvarande kronprins. ; Frågan om danska thronföljden och huruv:da hertigdömena Slesvig och Holstein skola -förblifva i sin nuvarande förening. med dånska kronan, så väl som frågan omr danska språket skall: bibehållas vid sin rätt i Slesvig eller ;utrotas derstädes med våld, hafva begge sitt uripruag i hertigdömets fordna. häfder; ochi för utt utreda begge dessa frågor är em kort öfverigt af historien nödvändig. Den provins af danska riket, hvilken man blifvit så van ait kalla Slesvig, att utlinningen annolikt, ej. vet det. någons n ägt ett annat hamn, utgjorde sedan urminnestider en oskilj