Aftonbladet – 18 mars 1846, sida 1

MHandagar och ihorsdagar. Gårdagens utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 6, från London af d. 7, samt från Hamburg af d. 40 dennes. cr RESNINGEN I POLEN. Huru Polackarnes saker i detta ögonblick verkligen stå, är omöjligt att med något slags tillförlitlighet uppgifva, emedan man om de sednare händelserna icke känner annat eller mera. än hvad som läses i de censurerade tyska tidningarne, hufvudsakligen de preussiska och österrikiska, hvilkas partiskhet emot Polackarne genast faller i ögonen och dessutom helt naturligt följer af båda dessa makters ställning till revolutionsföretaget. Tvennre facta kunna dock ej betviflas, efter de officiella uppgifter gårdagens tidningar innehålla, nemligen att Polackarne utrymt Krakau, hvilket derefter blifvit besatt af ryska och österrikiska trupper, och att spridda hopar af Polackar öfvergått på preussiska gebitet, der nedlagt vapen och sedermera blifvit affördatill det inre af Schlesien. Antalet af dem, som på detta sätt blifvit afväpnade, uppgifva de preussiska berättelserna till 4000. Atfvenledes synes det ej kunna betviflas, att en korps Polackar lidit någon motgång vid Gdow i Gallizien, i en tröffaing med de österrikiska trupperna, och att desse sedermera besatt Wielicska, der de stora saltgrufvorna äro belägna. Österrikarne uppgifva Polackarnes förlust vid detta tillfälle till 450 dödade och 59 fångar. Om ställningen i Krakau, innan staden utrymdes af Polackarne, uppgifves i de preussiska tidningarne, att oenighet och obeslutsamhet rådde bland befälhafvarne, att diktator vexlade med hvarje dag, att artilleri felade:, med ett ord, att der stod så illa till på allt sätt, att ingenting annat för Polackarne var att göra, än att lemna staden i fiendens händer. Hvad som i sjelfva de censurerade preussiska bladen låter fördelaktigt för Pölackarne, är bufvudsakligen en skrifvelse från Gleiwitz i Schlesien dat. den 3 dennes. :,Här tror ingen — heter det — att insurgenterna, äfven sedan de förlorat Krakau, så lätt skola stå att återföra till lugn ochordning. Det skall nemligen hafva legat i sammansvärjningens plan, att från alla de yttre delarne: af det fordna Polen draga krafterna till det inre af riket, i trakten emellan Grodno och Minsk. Här, på en tandtbredd af ungefär 70 qvadratmil; ämna de utveckla sina stridskrafter. Hitåt tror man att de Polackar, som utrymde Krakau, vändt sig. Resningen skall i synnerhet vara beräknad på befrielse från det ryska oket, såsom det, tyngsta och odrägligaste, hvaremot Polackarne skulle vara benägne att sätta en preussisk prins på polska thronen. Man påstår sig till och med bafva sett nyslaget polskt mynt, med nuvarande Konungens i Preussen bild, :och omskrift: Fredrik Wilhelm IV, Konung i Polen Att de officiella berättelserna från Gallizien framställa insurrektionen der såsom fullkomligt slut, och allting åter lugnt och lyckligt, faller af sig sjelf, och behöfver således icke närmare beskrifvas. En ganska egen historia cirkulerar i Wien rörande utbrottet af resningen i Gallizien. Furstinnan Sapieha, en skön och snillrik dam, skall genom sina behag hafva så fängslat en hög person i Gallizien, att ingenting företogs i statssaker, utan att hon fick veta derom, och således var i tillfälle att derpå utöfvainflytande. Hon skall häfva varit djupt inne i sammansvärjningen, och förstod att länka truppernes i landet förläggning så, att insurgenternas planer derigenom gynnades. På förfrågningar från Wien till styrelsen i Gallizien, huruvida nå on fara var å färde för ett uppror, svarades att man med silt hufvud kunde gå i borgen för, att ingenting dylikt var i fräga. Följden var, alt resningen helt och hållet öfverraskade vederbörande i Wien. Äfven bär verkade -den sköna furstinnan för sin plap. Tvenne dagar innan resningen utbröt i Krakau var hon i Wien, och gaf der en lysande bal. På denna arrangerades, att de unga Polackarne i Wien skulle i hemlighet begifva sig derifrån till Krakau, och respenningarne bestodos af furstinnan. Mer än 100 unga män skall hon på detta sitt hafva bjelpt på flykten. I Posen har garnisonen flera nätter stått under vapen, i fruktan för öfverrumpling af landtfolket från kringliggande trakter, i synnerhet från en grefve Dzyalinskis gods. Denne, som varit särdeles verksam under polska revolutionen 4830, hade blifvit arresterad och hölls under bevakning i Posen. Trenne honom tillhöriga vagnar, fullpackade med vapen, hade blifvit tagna, jemte 43 personer. Från en af dessa vagnar hade blifvit skjutet på en patrull, som närmade sig för att ropa an. En preussisk general, von-Rauch, bade an-l: kommit till Wien, och haft flera audienser hos : Kejsaren. Hans ärende ansågs vara aftalandet i at gemensamma mått och steg emot Polackarne. !c ITALIEN: ; Omkring 50 personer hafva nyligen blifvit arresterade i Pesaro och Jano, inom kyrkosta-r ten, hvilket antyder fortfarande oro derstädes. c Några, som skulle -häktas, hade lyckats undkomI ma; bland andra grefve Montevecchi, som tillhör en ibland de förnämsta: familjerna i landet. Blanda oc JRR RR ENE de AR