Aftonbladet – 14 mars 1846, sida 2

mentet. Begge parlamentshusen hade enhälligt beslutat tacksägelseadresser till indobrittiska armeen och generalguvernörn, i anledning af segrarne vid Sedletsch. : BELGIEN. Samtlige ministrarne hafva ingifvit sina afskedsansökningar, sedan de icke kunnat förena sig angående undervisningsfrågans bebandlande. I representantkammaren har nu kommittberättelsen angående repressalierna mellan Holland och Belgien i handelsväg, tullbestämmelser, 0. s. v. blifvit föredragen. Den gillar Belgiska ministerens sätt att bebandla dessa ärenden. PORTUGAL. Dom Miguel har i bref till sin syster, markisinnan Loul, begärt en af sina systerdöttrar till äkta, ehuru han visste att de voro förlofvade med äldsta sönerna till grefvarne Linares och Farrobo. Ifrån Cep Verde inberättas att gula febern ännu fortfar att härja på den ort, der den först utbröt, men icke sträckt sig vidare omkring. ITALIEN. Den 43 Februari invigdes den nya jernbanan mellan Milano och Treviglio; dagen derpå öppnades den till allmänt bruk. TYSKLAND. I Bäjern fullföljer furst Wrede inom riksrådskammaren sin opposition emot ministeren, och i synnerhet mot favoritministern von Abel. I kammarens 43:de session, d. 25 Februari, framlade ban ej mindre än 6 nya reformeller anmärkningspunkter, dels träffande den hosregeringen märkbara förkärleken för ultramontanska interessen, dels vissa öfverträdelser af grundlagen. — Vid slutet af samma session togj kronprinsen afsked afriksrådskammaren, för att anträda en resa på flera månader, och först till Berlin. Han höll en vacker afskedsimprovisation och he!isades med enthusiasmaf kam-: maren. Huru föga jesuitpartiet i Baden förmår uträtta hos pluraliteten, fastän det har både mi-? nistören och censuren på sin sida, och begag-; nar den sednare för att anfalla ostördt i tidningarne, utan fruktan för svar, röjde sig vid det nya valmansvalet i Balingen; kyrkoherden Zittel — den bekante motionären för religionsfriheten, och hvars motion egentligen mångdubblat Jesuitpartiets ansträngningar — blef enhälligt återvald. Äfven de hittills kända nya valen i alla andra orter, som förut sändt frisinnade representanter, utföllo i samma anda som förut. Konungen i Preussen har ställt sig i spetsen för det af rågra Luthers vänner giorda försla-! get al!t i det så kallade Augusteum i Witten-i berg inrätta ett slags museum af allabanda minnesmärken efter den stora reformatorn. Såsom grund för samlingen har han af rr bunnit. till någon omröstning öfver amend ten vid domkyrkan i Halberstadt inköpt en af denne under en lång lefnad samlad skatt af dy-!! lika fornsaker, bestående af Luthers handskrifter, tryckta skrifter i olika upplagor, samt öfver honom och hans värf förfärdigade rinnespenningar, målningar, kopparstick, 0. s. vV. På den nyprotestantiska församlingens i Kö-! nigsberg sändebref till Tysklands samtlige e-!; vangeliska församlingar, hafva 453 bland de!; förnämsta ledamöterna af evangelisk-unerade för-, samlingen i Krefeld aflåtit ett svar, hvari de!c obetingadt gilla Königsberger-församlingens åt-!; gärder och åsigter. f RYSSLAND. En!igt underrättelser från Petersburg af d. 24 Februari, hade inrikesministern utfärdat ett !z cirkulär till samtliga provinsernas civilguvernöq rer, i hvilket han inskärper ett ännu strängarelr handhafvande af censurförordningen och en för-c ökad uppmärksamhet på handeln med utländska k a h böcker och skrifter. FÖRENTA STATERNA. Oregonfrågan har ännu ej utvecklat sig till ågot beslut i kongressen. Under tiden tilltaga iutvandringarne till Oregon i mångdubblad skala. Man anser numera säkert att presidentenis ?olk icke eftersträfvar att blifva återvald tillin resident, när hans regeringstid går till ända; t artierna äro derföre nu delade mellan gene-g val) Scott (Whig) och general Cass (Demo-isl rat). lö MEXIKO. u När den nye presidenten Paredes skulle afigga sin embetsed, ville krigspartiet hafva deri a nfördt följande tillägg: Jag svär att afvisa FörVv nta Staternas inkräktningar; men detta för-) 2! lag gick ej igenom i kongressen. Den 314 December förlidet år utfärdade proincialförsamlingen i Yucatan en proklamalion,a varigenom Yucatan förklarades för en sjelf-ifö ländig republik, skild ifrån Mexiko, och dess te epresentanter återkallades från mexikanska kon-m ressen. Förut hade de mest betydande bland fr wvånarne beslutat att, så snart sjelfständighets-!ä rklaringen vore utfärdad, ställa sig under lä ordamerikanska Förenta Staternas beskydd. hu enna sjelfständighetsförklaring anses af storde gt för Mexikos och Nordamerikanska Stater-!va IS framtid, emedan denna stora halfö icke blott r en af Mexikos skönaste och rikaste proinser, utan äfven bebos af ett så kraftfullt och retagsamt folk, att Mexiko har svårt att tänka i någon återeröfring. Nästan alla mera dugsa Och influtalsanila män I Mexiko. efter detäf