Aftonbladet – 11 mars 1846, sida 1

hnndeftrkadeat had (Insändt.) OM NÅTIONALMUSEUM OCH NÅGOT OM BYGGNADSKONSTEN I SVERIGE. (Forts fr. gårdagsbl.) En plantering af böga trän är ej tjenlig på Helgeandsholmep, hvilket ins. redan anfört i den första af dessa artiklar. Träden äro ock blott för sommaren och vackert väder. : Vi behöfva en tillflygt äfven vid storm och regn; och vi behöfva den året om. Biow-byggnader kan gifva detta; blott de äro användbara på ett så ringa rum som Helgeandsholmen 4), Ett annat blad har funmt högst besynnerligt, att, derföre att man länge -beklagat sig deröfver att kongl. stallet och husen å Helgeandsholmen bortskymma det herrliga Sioekholms slott, man vill nedrifva det envåniga stallet och de öfriga husen, för att der uppbygga ett stort och majestätiskt palats, nationalmuseum — som icke skall bortskymma Kongl. Slottet., Att begripa, det så bör och kan ske, är dock icke rätt konstigt. Hvad är det väl som nu för åskådaren på Gustaf Adolfs torg skymmer det Kongl. Slottet? Det är flygeln af stallet, och stallgårdsmuren, samt slutligen och värst, den i sednoare tider tillkomna bazaren. Allt detta kommer, såsom ritningen här ofvan visar, att försvinna, och platsen det intager att blifva obebyggd, äfven sedan ett museum reste sig på Helgeandsholmen ; ty framför denna nya byggnads längst framstående flyglar, skulle af holmen ännu återstå allt det, som motsvarar Gustaf Adolfs torgs hela breid. Man bör emedlertid icke tro, att för att väl uppfatta en byggnads skönhet,, det vore nödvändigt att på långt afstånd se den helt och hållet fri, ty ögat förmår der ej mera urskilja byggnadens alla delar, utan förnimmer blott hans yttre eller hufvudformer; och det blifver i denna ställning taflan, en utsigt,, som betraktas, hvartill nödvändigt fordras flere figurer, framom hvarandra. Det är nödigt, för att en byggnad skall med hela sin kraft göra intryck, att åskådaren må kunna se den fri, just på lagom afståad, d. v. s. tillräcekligt, men icke för mycket nära. Tillräckligt nära beror till viss grad på olika skarp syn, för xära är deremot mathematiskt bestämdt för alla, d. v. s. icke närmare än att bilden hel kan på en gång uppfattas i ögat, eller att synlinierna, från de yttersta punkterna af byggnad:ns längd, skulle sinsemellan göra en vinkel, större än 902. För höjden åter, ser man ännu förträflligt i en vinkel af 439, men kan icke väl utsträcka den till 709, emot ögats horisontal-plan. Gustaf Adolfs torg är, vid vanlig synförmåga, för långt bort från Kongl. Slottet, att derifrån kuana se dettas architektoniska skönhet. Det fordras att komma in på Norrbro, för att få ett rätt intryck af detta slott. Stannar. man der, straxt innan man trädt in på Helgeandsholmen; d. v. s. nöra slutet af tredje brohvaltvet, 290 alnar från slottsfacaden, så är ännu synvinkeln för slottets hela längd, med flyglar, ej mer än 619, i stället för 909 som den kunde vara; och för höjden icke fullt 14? i stället för 439 Man är således här på mer än tillräckligt afstånd, att på en gång öfsers hela byggnaden, som nu med flyglar och alitvkan ses, utan al se museibyggnaden eller dess flyglar, hvilka byggnader således då icke mera äro att anse såsom ens på samma tafla med slottet. Således är här mathematiskt bevist, att er museibyggnad på Helgeandsholmen icke skal skymma Kongl. Slottet, och att, när detta ut 4) Hvad architekturen förmår göra af ex Hter plais, derom ega vi sjel va ett af de ypperste excmpel. Gården till öfverståruållarehuset är den vägen elt fullgånget mästursiycke. När hjer tat vidgas, vid åskådningen al dana gård, frår våningarna i huset, och mån mäste förlåta sir inbillning, att man för nägra ögonblick trör sit i Italien, utan att man bsr Hågon målning fram. för sig, men enkla, glada byggnadsormer; dj erfar man alt vi egt Atminstone ex archiickt.