Aftonbladet – 7 mars 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNER: DOKTOR SCHIMPER OCH HANS FURSTENDÖME I ABYSSINIEN. För åtta år sedan företogs af en tysk naturforskare, doktor Schimper, en resa till Egypten, Nubien och Abyssinien, hufvudsakligen på ett tyskt bolags bekostnad och i ändamål att samla och hemsända nya eller sällsynta naturTalster, hvilka sedan skulle fördelas mellan bolagsledamöterna. Tid efter annan bar han öfver sina upptäckter meddelat högstinteressanta underrättelser, hvilka sedan stått att läsa i Tysklands litterära tidningar; men ganska obetydligt af hans samlingar har uppnått hans fädernesland, emedan de flesta afsändningarne redari på vägen till kusten fallit i kringströfvande stammars händer och gått förlorade. Imedlertid har den tyske naturforskaren sjelf blifvit befordrad till en af det Abyssinska rikets herrar: H. M. Kejsar Ubi har gifvit honom hela provinsen Antitsecho till skänks — eller kanske rättare i förläning efter medeltidssed, emedan den nye fursten har sig såsom vasallpligt ålagdt att skipa rättvisan och upprätthålla ordningen i hela nejden kring sin provins. Man har ofta i europeiska blad hört omtalas denna besynnerliga upphöjelse; men utan att af ögonvittnen få någon bekräftelse på ryktena derom. Helt nyligen bar likväl en bremisk skeppare, kapten Albrecht Rodatz, besökt sin furstlige landsman i Abyssinien, under en utflygt dit från Röda Hafvet, der Rodatz gjort en vidlyftig kustfart med skeppet Alf. Om än den beskrifning, som kaptenen lemnat öfver d:r Schimpers ställning, icke svarar särdeles mot de begrepp man i Europa gör sig om en furste eller ens en excellens, så saknar berättelsen likväl icke derföre interesse. Provinsens namn, Antitscho, betyder efter orden mitt salt, och tros ha uppkommit derigenom, att på gränsen var fordom en tull, hvarest afgiften uppbars i salt; tull-arrendatorns oupphörliga rop mitt salt! till-de ankommande gaf dem -småningom anledning att uppkalla hela trakten efter det första ord, som mötte dem vid gränsen. : Antitschos hufvudstad består blott af sex eller sju gårdar; somliga hus hafva platta tak, andra kegelformiga, hvilket sednare tillhör det vanligaste abyssinska byggnadssättet; sjelfva huset är då äfven rundt. D:r Schimpers hus, berättar kaptenen, äro af den sistnämnda beskaffenheten;-han har ärft dem efter sin företrädare i värdigheten. Det största har ungefär. 20 fot i tvärmått; i detsamma befinnas flera nischer, : hvilka i företrädarnes tid egentligen voro spiltor för deras mulåsnor; doktorn begagnar d-m till helt andra ändamål och har försett öppningarne med förhängen. I den största nischen står nu ett slags soffa, i hvilken vi sutto tillsammans om dagarne och-jag sof om natten. Väggarne hade min landsman låtit nymåla, och fastän golfvet blott var af lera, så hade det Hela likväl ett trefligt) och för Abyssinien till och med förnämt utseende. I detta hus vistas han om dagen; här ger han sina undersåtare audiens, håller öppen taffel och herbergerar gäster för natten. Ett annat hus af samma form, men mindre, är hans kabinett och harem; här bor häns gemål, en abyssiniska, och hit drager han sig undan, när han vill vara ostörd. En tredje kegelformig byggnad; som äfven disponeras af honom, är kyrka om dagen -och--hans -qvinliga tjenstfolks sofrum om natten. De mapvliga tjenarne sofva i ett skjul, eller hvar som helst de annars finna någon tjenlig plats dertill; hvarderas bädd är blott en kohud: Ty värr står min redlige landsman i stort rop för sin rikedom, fastän han verkligen är mycket för fattig för sin ställning, d. v. 8. för att efter önskan kunna verka genom densamma. Det olägliga ryktet härrör från hans alltför stora gifmildhet, och som följd deraf är han ännd dagligen öfverhopad med tiggerier. För att kunna fullfölja sina planer, har han nyligen anlitat Österrike och Wärtemberg om understöd, men ännu icke fått något svar. Skulle detta bli ett afslag, så ärnar ban vända sig till franska eller engelska regeringarne, hvilka så liberalt understödja resande och naturforskare, och hvilka säkert icke skola lemna -honom i sticket, fastän han hvarken är fransman eller engelsman. . Tvåtusen thaler, några hundra bössor, några jordbrukare och bergsmän är allt hvad som behöfs för att grundlägga ett ohyfsadt folks civilisation, och tilläfventyrs att derjemte understödja flera grenar af den europeiska handeln. Våra tyska regeringar söka nu öfverallt efter plats för utvandrare; svårligen skulle någon förmånligare lägenhet kunna upptäckas in här, då jorden här är så bördig och utrymme finnes i öfverflöd. Imedlertid måste en sådan sak bedrifvas -med yttersta varsamhet. Endast några få hushåll, icke flera, få till en början hitsändas, och tid lemnas dem att sammansmälta med abyssinierna, samt att så småningom, atan att infödingarne märka det, hos dessa inplanta europeisk flit och europeiska seder. Imedlertid får den europeiske nybyggaren icke afsöndra sig från sina grannar; sådant skulle väcka ogenhet och det mindre antalet finge då snart vika för mängden. D:r Sehimper nödgas dagligen tilibringa mesta delen af sin tid i audienshuset och der afvöra : klagomål och böner samt slita tvister. Iver de ohetvdlisaste saker ordvexlas ofta