Aftonbladet – 7 mars 1846, sida 1

STOCKIFOLM. De med ordinarie posterna i går och med snällposten i dag på morgonen ankommna utländska tidringar innehålla underrättelser från Paris af d. 23, från London af d. 24, samt från Hamburg af d. 28 Februari. ; FRANKRIKE. Med 241 röster mot 444 har kammaren afslagit -Odillom. Barrots .och Thiers motion, att lagförslaget om sekundär-undervisningen skulle komma under kammarens pröfning. Lagen för sekundär-undervisningen är ett af de. högtidligaste löften 4830 års. grundlag. (Charta) gaf Frankrike, och af högsta vigt för franska folket och dess bildning. Först för tre år sedan blef den förelagå kamrarne, och, lemnades då till pröfningsutskottet, i hvilket Hr Odillon Barrot förde ordet. : Betänkandet föriattades af Hr Thiers. Men. sedan lagförslaget sålunda kommit öfver den offentliga kammardebattens tröskel, lät man det blifva liggande. Odillon Barrot yrkade, att det nu skuile upptagas, och visade pödvändigheten. och nyttan. deraf. Hr Salvandy invände, att man då icke hade bördt dröja i flera år härmed; och sade att regeringen väl ej skydde debatten om saken; men för dess verkställande ville afvakta. en lägligare tid. Hr Thiers åter understödde förslaget och begärde i dem offentliga ordningens namp, att denna -delaf. allmänna undervisningen måtte regleras; ingenting kunde längre rättfärdiga dess fördröjande;. den -religiöså, jäsvingen hade redan tågt sig. .-Förerdniogen af:d; 7; December bade redan: börjat förändringen af status quo och visat nödvändigheten af, att en-lag mäste :stiftas. ;, Hr Berryer; lemnade oministrarne et oväntadt. och dem -komprometterande bistånd; ban. fann i. deras-motstånd-ett stöd för sina ul t-amontanska legitimistiska partiåsigter. Thiers uppmanade. Guizoty att -afskudda sig det Mmisstroendey .Jegitimisternas och ultraniontanernas bistånd; skulle gifva, åt; hans uppskofssystem och uppkallade 1789: års -revolutions janda ntär grsfven samt talade i dess mamn: Hr: Guizot till? kännagaf.att en ny, modifierad! lag skulle komma att. föreläggas. kammaren; cöch försvarade dröjsmålet dermed att -han: ville! upprätthålla freden-mellan-det-religiösa och verldsliga sambället.,. Konservativa och radikala äro gemensamt af den tankan, att hela afsigten med frågans väckande endast. varit att kunna derigenom verka på valmännen vid de snart blifvande valen. Ifrån Algier äro, såsom nu länge varit, de officiella och de enskilda underrättelserna:mycket olika. Så mycket synes dock vara säkert, att uppgiften om Abd-el-Kaders annalkande till sjelfva staden varit alldeles ogrundad, och vållad deraf, att på marskalk Bugeauds befallning trupper drogos utur staden. och närmaste: del af provinsen, för att biträda vid förbindrandet alt Emiren skulle lyckas marchera längte öster ut. Deremot är det all anledning att Abd-elKader var vid den afdelning, som anfölls af general Gentil, men att han med sin: vanliga snabbhet transporterat sig derifrån och. begifvit sig till en här, som kommenderas af-bans .Kalifa, Ben Salem, samma dag som denre utörde en Razzia mot Issers. Begge hafva förfärligt hämnats på de Fransmännen tillg:foa arabstammar; och eburu general Gentil återgröfrat en del af bytet, och dödat, sårat och tillfångatagit många Kabyler, så är det synbart att Fransmännens belägenhet är ganska brydsam och 0fördelaktig. Man är ock mycket missnöjd med Bugeauds sätt att föra kriget. Alla äro öfvertygade, att det är omöjligt att hindra Arabernas och Kabylernas ströftåg i de yttre delarne af Algerien. De äro ständigt i ryggen på de framkastade korpserna, och då dessa skola-söka omringa eller inslänga dem, lyckas de alltid att undkomma. Imedlertid uttröttas franska trupperna genom dessa ändamålslösa manövrer, och ofta lida de svåra förluster. Om deremot man endast bibehölle sig i två å tre rader fasta platser, samt skyddade de inom dessa och åt kusten belågna områdena, så skulle fienden icke våga sig dit, och snart skulle största delen af arabstammarne sjelfva ansluta sig till; Fransmännen. Detta vill likväl icke Bugeaud; ban vill utvidga Fransmännens område åt alla håll; och man tror, att regeringen ej kan: undgå. att återkalla honom: j Den 25 Februari-skulle prinsarne afresa från Paris till Afrika: Rb Ar I Tuilerierna och i Neuilly börjades redan stora anstalter till drottning Vietorias emotta