Aftonbladet – 4 mars 1846, sida 3

Vi tro att det förestående kan lemna en si god och så bestämd ledning åt den nu samla de kommitteen, att den på en sådan grund om den följes, ej bör hafva svirt att uppförs en ändamålsenlig byggnad. EEE — Det högre förståndet i tidningen Dager har i dag satt sig ned att räsonnera om representationskommitteen och dervid kommit til följande vigtiga slutsatser: att dess arbeten ej kunna gå fort; — ,att de troligen komma att draga långt ut på tiden,, och att de kanske ej hinna fullbordas förr än närmare riksdagen. Vi skynda att tillkännagifva dessa upptäckter, på det de icke måtte glömmas. Vidare berättar Dagen, att den vid sitt uppträdande förutsåg, att de goda och mycket goda skulle )se snedt på densamma; men nu börja, säges det, herrarne instämma än i den ena, än i den andra af Dagens åsigtern. Man kan icke underlåta att gratulera, så mycket hellre som det ifrågavarande instämmandet måste anses för en rigtig lyckträff, enär Dagen allt hittills mycket försigtigt dolt sina åsigter, både i den ena och den andrav frågan. Imedlertid är Dagen så säker på sin sak, att han förklarat, det innan året går om och kanske förr, skola de (andra herrarne) antingen hafva nödgats göra en ny, total frontförändring ptillbaka i sin gamla position, eller ock i konflikten mot den allmänna meningen, taga en stöt (aj! aj!), hvarifrån de aldrig mera repa sig. Allt detta ser hotande ut; men det är åtminstone en hugnad att veta, ått Dagen sjelf, under hvilka konflikter som helst, förblifver ostött. : Härefter klagar Dagen, att de andra tidningarna förut oaflåtligen uppmanat Dagen att, likasom skolgossar på examen, yltra sig öfver representationskommitteen, ehuru ingenting i ämnet var åtgjordt som påkallade pressens reflexioner (verkligen?) Men nu — säger den, nu är likväl ett ämne å bane hvaröfver denna press icke får och kan tiga stilla: det tillrämnade lustlägret i Skånen. Kollegerna uppmanas derföre att deröfver uttala sin mening, och detta uttalande skall bäst bevisa, hvad parti de tillhöra,. Men buru skall nu detta gå till; det är ju ännu ingenting dervid åtgjordt och efter Dagens egen nyss åberopade slutsats är ju således tiden ännu ej inne? Också har Dagen sjelf ännu ej yttrat sig omnämnde lustläger. Slutligen, i anledning af ett uttryck i Allehanda, hvari talas om Dagen Co., får man den intressanta underrättelsen, att. Dagen, som likväl eger en kapten, ändock icke har något kompani, men väl hoppas att få ett sådant, hvilket skall bestå af —den allmänna meningenn, så snart förvillelsens dunstmoln hinna att skingrasp. Som det högre förståndets liberala ordspillning aldrig må sakna mening, torde böra antagas att någon sådan finnes äfven i det nu nämnda, mörka talet. Sannolikt har Dagen dermed velat urskulda sin hittills visade matthet och lära verlden huruledes han för närvarande blott irrar omkring som en molnskingrare, men att han i sinom tid, när allmänna opinionen tagit värfning — och det dröjer visst icke länge — varder kommande i sin herrlighet, som en riktig molnskåckarep, och börja den förespådda stötningsoperationen. Salige äro de, somdå afsomnade äro. ee — I Postoch Inr. Tidn. läses följande: På förslag af herr hof-intendenten m. m. Fr. Westin, att akademien för de fria konsterna skulle genom något arbete, antingen i målning eller skulptur, förvara minnet af det beskydd, högsts.