Aftonbladet – 4 mars 1846, sida 1

, KYRKANS FÖRLÄTELSE: (Ur sFår gån, al ÖNKEL ÅDAN.) Vid Klintorps-tingställe varen stor samlin; menniskor, som en ling stund stått stilla, lik som sammanhållna af en osynlig makt i en vi krets omkring en stock, som höjde sin spruckn: och mossiga spets öfver folket; nu började de åter att sorla och röra sig, förtrollningen val löst, och då massorna skingrade sig, såg mar en medelålders man, stående vid foten af der uppresta stocken, mottaga allmosor i sin hatt Mannens utseende förrådde på en gång smärta, förödmjukelse och raseri i en underlig blandning med ånger, som frampressade några tåra på den vissnade kinden. Stackars Lars Andersl yttrade en gammal gumma, allt detta för bara ett stop mjölk, — som han gaf åt sin hustru, då hon höll på att svälta ibjälp tillade en. yngre qvinna och torkade sig i ögonen med förklädet.. Det är ändå orätt att så straffa den fattige, derför. att han tar litet mat, när han ingenting kan få, sade en bonddräng; som just nu varit framme hos delinqveaten och kas:at några slantar i hans hatt. Åh, f-n ta alla tjufvarl svarade en äldre bonde, jag vånna de hängde : der allihop, det gör kroppen :godt., — Ah ja, j kan säga så j, återtog gumman, derför att j är rik; men edra. barn. kunna; också bli fattiga och, Då Aftonbladet, här ofvanstående arbete utkom, i anseende till andra ämnen icke kommit att upptaga någon utförligare ånmälan af det samma, tro vi oss göra den stora del af vår publik, som tilläfventyrs ännu ej läst sjeifva arbetet, ett nöje genom meddelandet af några kapitel, hvilka väl egna sig dertill, äfven såsom fristående skizzer, och hvari man såväl igenkänner författarens talang, som den vackra anda, hvilken genomgår bans arbeten.