Aftonbladet – 25 februari 1846, sida 1

KOMMERSEKOLLEGII UNDERD. BERÄTTELSE OM SVERIGES UTRIKES HANDEL OCH . SJÖFART ÅR 1842. i Stormäktigste allernådigste Konung! Till E. K. M:t får Dess och rikets kommersekollegium härmedelst i underdånighet, för år 41844, afgifva den i kollegii instruktion föreskrifna berättelse öfver Sveriges utrikes handel och sjöfart, hvarvid kollegium, till lättnad af öfversigten, låtit, i likhet med föregående åren, upprätta följande, underdånigst bifogade tabeller, nemligen : M 1. Utdrag ur general tullstyrelsens sammandrag öfver rikets inoch utförsel, enligt de vid tullkamrarne förda specialer; M 2. Öfversigt af tulluppbörden, vid specifikation af inoch utförselstullens belopp, särskildt för hvardera, vid hvarje tullkammare; JM 3. Sammandrag af de från Kongl. norska Regeringen kollegium meddelade uppgifter rörande svenska sjöfarten på Norrige; M 4. Sammandrag af svenske och norske konsulernes förteckningar öfver de till deras distrikter ankomna och derifrån afgångna svenska fartyg samt öfver utförseln från och införseln till Sverige med dessa fartyg; M 5. Öfversigt af Sveriges omedelbara handel med, äfvensom sjöfart till och från andra länder, grundad dels på konsulernes, dels på general tu!lstyrelsens härom meddelade uppgifter; JM 6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges inoch utförsel till och från särskilta länder; (vid tabellerna J4 ö och 6 anmärkes, att endast de varors värde kunna komma under beräkning, hvilka upptagits i tullkamrarnes specialer eller till vederbörande konsuler uppgifvits). JM 7. Sammandrag af de hos general tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver de från hvarje land till Sverige ankomna och derifrån afgångna svenska, norska och främmande fartyg med uppgift på deras lästetal; JM 8. Sammandrag öfver de hos samma styrelse uppgjorda förteckningar öfver till Sverige ankomna norska och främmande fartyg och deras lästetal, särskildt upptagande hvarje nations; MJ. Utdrag ur de till kollegium inkomna sjömanshusförslagen för åren 1795—1844, utvisande antalet af stapelstädernas fartyg och deras lästetal, åfvensom af skeppare och sjöfolk, dels särskildt för de trenne städer; som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla rikets stapelstäder tillsammans; JM 10. Uppgift på de svenska fartyg och deras lästetal, hvilka i rikets städer, enligt från megistraterne inkomna förteckningar, varit år 1844 till utrikes sjöfart begagnade; JM 11. Jemförelse emellan Sveriges inoch utförsel under hvardera af åren 1835—1844 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till större belopp ineller utförda; samt JA 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med, äfvensom sjöfart till och från andra länder under sistnämnda 40 år. I likhet med hvad för de föregående åren iakttagits, har så väl införselns som utförselns värde blifvit uppgifvet, efter hvad den förra kunnat anses verkligen hafva kostat och den sednare verkligen hafva inbringat riket, enligt beräkningsgrunder, för hvilka en fullständig redovisning lemnats i kollegii underdåniga berättelse för år 4843. Ehuru man vid dessa beräkningar, efter sakens natur, endast kunnat närma sig verkliga förhållandet, måste dock på detta sätt helt olika summor uppkomma emot dem i tullverkets sammandrag, der alla varuvärden upptagas efter de i tulltaxan utsatta, utan afseende på de förändringar, prisen kunnat undergå, eller om ineller utförseln skett i svenskt -eller: annat lands fartyg eller kunnat anses hafva egt rum för svensk eller fremmande räkning, Då denna olikhet i de af kollegium och tullverket beräknade värden föranledt missförstånd hos dem, som icke tagit kännedom af orsakerne, har kollegium ansett sig böra här densamma omnämna. Vid så väl kollegii som tullverkets beräkningar hafva naturligtvis endast de varubelopp kunnat komma under lafseende, hvilkas ineller utförsel blifvit officielt uppgifven, samt således hvarken den varurörelse, som utan behof af dylik uppgift eger rum på norska gränsen, ej eller den olofliga. Kollegium öfvergår nu till en redogörelse för Sveriges handelsoch sjöfartsförbindelse under ifrågavarande år med hvartdera af nedanstående länder särskildt, för att sedermera framlägga resultaten på det hela. ; NORGE. Lifligheten af handeln, särdåles sjövägen, emellan de förenade rikena beror hufvudsakligen, hvad införseln från Norge beträffar, på den större eller mindre tillgången på fiskvaror i detta land, och i afseende på utförseln från Sverge, på den större eller mindre tillgången derstädes å spanmål, till täflan å norska marknaden med andra länder. Som år 14844 var ett godt fiskår i Norge och spanmålsprisen i Sverge voro i allmänhet särdeles låga, var i följd häraf handelsförbindelsen ovanligt liflig. Också närmade sig införseln till Sverge förhållandet i detta afseende för åren 1840 och 4844 eller de år, då den var störst, och utförseln var större än under något förutgående år, hufvudsakligen föranledt af det ovanligt stora belopp spanmål, som deri ingick, Afven den vigtiga handeln landvägen,l. hvaraf dock största delen af införseln icke synes i tullverkets specialer, hade något ökat sig mot de näst föregående åren. : : Införselvärdet beräknas till Bko Rdr 2,570,000, hvaraf Rdr 984000 eller nära 38 ?, med svenska fartyg, Rdr 41,572,000 eller omkring 61, ?, med norska fartyg samt Rdr 14,000 eller något öfver 7, 9, landvägen. De förnämsta artWiarnes förhållande till införseln nästförutgående 4 år var följande: