Aftonbladet – 24 februari 1846, sida 3

JT UVURGL UULT 1dUUSSCTCKICUCINU SaKTLIL lUKaA Vila Vr ser: erat. 1 ; Huruvida ordet regelrätt passar på det sält hvarpå medlen till arbetshusanstalter blifvit anI vände i Elfsborgs län, derom må herr landskamrerns egen penna, om den förmår, öfvertyga allmänheten. Uti tidningen Aftonbladet JM 34 finnes en artikel, jemväl reproducerad af Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning JM 38, hvilken börjas sålunda: Såsom ett exempel, bland många andra, på den lättsinnighet, hvarmed allmänna medel förvaltas och de; för ett ändamål samlade, utan betänkande anslås till ett annat, kan anföras hvad Ecklesiastiktidningen förmäler om en fond, som varit ämnad till inrättning af ett särskildt arbetsoch lräddningshus i Elfsborgs län.w Med: anledning häraf, tager undertecknad sig friheten, att.såsom elt exempel, bland många andra, på den lättsinnighet, hvarmed tidiingar understundom tillvägagå och huru de, utan betänkande, för deras läsare framlägga oriktiga och vrängda uppgifter, (?) fästa uppmärksamhet på följande omständigheter, för hvilkas sanningsenlighet åberopas Konungens befallningshafvandes underdåniga skrifvelser till Kongl. Maj:t af d. 42 April 4833 och d. 43 November 4845 samt dess nådiga svar af d. 30 Januari 1836 och d. ö December 1845. Den ifrågavarande fonden uppkom genom sammanskott af 4-sk. för hvarje mantalsskrifven person, hvilket länets invånare beviljat år 1846, att utgå i fem år, till arbetshusanstalters inrättande för länet. Samlade fonden utgjorde 8325 rdr 14 sk. — — — och fanns deponerad iränteriet. Att med detta ringa kapital försöka bildandet af årbeishusinrättning för ett län, innefattande då för tiden en folkmängd af omkring 480,000, numera ökad till omkring 223,000, ansågs väl af då varande länsstyrelse för omöjligt; hvarföre, och enär hvärken vidare tillskott af de skattskyldige kunde begäras eller statsanslag väntas, frågan fick tills vidare hvila. Under tiden inträffade visserligen, att af depositionen en del användes såsom förskott eller lån för tillfälligtvis förefallande drygare omkostnader vid länets kurhusanstalter, dymedelst man besparada de skattskyldige från allt för höga afgifter på en gång. Ingen skada kunde härigenom uppkomma, då länets innevånare alltid stodo i återbetalningsskyldighet. Dessa.försträckningar återindrogos småningom till arbetshusfonden, hvarmed någon annan ätgärd sedermera icke vidtogs förr än är 4827, då nuvarande hr landshöfdingen Sandelhjelm, med beräkning att medlen borde på något lämpligt sätt göras för länets innevånare nyttiga, förordnade om fondens förräntande. År 14833 ingaf hr landshöfdingen underdånigt förslag till Kongl. Maj:t om ränteafkomstens användande såsom premier eller understöd för folkskolors bildande, af skäl, bland andra, att fonden vore otillräcklig för bestämda ändamålet och att erfarenheten visat det arbetsoch korrektionsinrättningar borde, i anseende till de utomordentligt stora kostnader deras anläggande och underhåll erfordrade, centraliseras för hela riket. ER -— ; Sedan länets invånare blifvit hörde och nära nog enstämmigt bifallit förslaget om fondens användande för folkundervisning samt vederbörande konsistorier i frågan sig yttrat, meddelade Kongl. Maj:t d. 30 Januari 1836 det nådiga bestämmande, att räntorne af fonden, hvilken borde till sitt då varande belopp, 12000 rdr, oförskingrad vårdas, skulle, efter stadgade grunder och enligt särskildt nådigt reglemente, användas till premiers utdelande för inrättande af -ändamäålsenliga folkskolor, hvarmed ock fortfarits till och med år 1844, då pröfningskommittn, åt hvilken premieutdelningen var anförtrodd, väckte fråga om medleös begagnande för annat ändamål, sedan skolanstalterne blifvit genom statsanslag understödde. Med anledning häraf, samt då imedlertid åsigterna om arbetsinrättningar och så kallade räddningshus tagit en annan rigtning samt hägen för uppoffringar till dylika hos enskilde allmännare vaknat, framställde Konungens Befallningshafvande i underdånighet hos Kongl. Maj:t, genom skrifyelsen den 43 November 1845, att, då frågan om folkskolors inrättande nu mera vore afgjord och medel dertill af Rikets Ständer anslagna, som med fä undantag syntes blifva för ändamålet tillräcklige, och då behofvet af ökade förbättringspanstalter för vanartige och sysslolösa personer alit mer tilltagit, skolpremie-utdelningen finge upphöra samt räntevinsten till fondens förstärkande besparas, intill dess Kongl. Maj:t funne för godt a:t om medlens användande för det primifiva ändamålet besluta. : Detta förslag bar Kongl. Maj:t den 5 December samma år i nåder gillat. Hvad är och blir nu följden af allt detta? De medel länets innevånare sammanskjutit, för bildande af en arbetsinrättning, utgörande 8325 rdr 14 sk. banko, men som för en sådan inrättnings tillvägabringande voro -otillräcklige, finnas icke allenast i behåll, utan äro uppbringade till ett högre belopp, vid sistlidet års slut utgörande 13,822 rdr 23 sk. 4 rst., eller öfver 50 procent mer än sammanskottet, hvarförutan en del af länets innevånare, under tiden, genom utdelade skolpremier, återbekommit 5400 rdr, eller ungefärligen :2;:delar af tillskottet. Att så förvalta allmänna medel, tilltror man sig kalla lättsinnigt och, ehuru tidningsredaktionen sjelf anför, det ssmmanskottet finnes icke allenast i behäll, utan ökadt, vågar man ändock uppgifva, det medlen äro utan betänkande ansligne till annat ändamål, än hvarför de blifvit samlade. Detta redaktionens förfarande, till ursäkt hvarför man icke ans kan förebära okunnighet om rätta förhållandet, helst åberopade Ecclesiastiktidningens artikel, sådan den finnes aftryckt uti JA 34 af Dagen, upptager det hufvudsakligaste rörande fondens behandling, är så mycket mera anmärkningsvärdt, som arbelshus och korrektionsinrättningar samt skolor -hufvudsakligen syfta till samma mål, eller menniskors förbättring, endast med den skilnad, att de förra skola verka sedan 20