Aftonbladet – 21 februari 1846, sida 2

kan förklara den grefven så mycket till7last lagda egenmäktigheten att behålla penningarne i sin en skilta vård Innan Aftonbladet yttrar något i anledning häraf, torde det vara nödigt att förutskicka en anmärkning om orsaken, hvarföre vi anse dessa förklaringsförsök icke böra släppas igenom, utan en närmare granskning. Det är långt ifrån att vi hysa någon skadeglädje öfver, om en embetsman träffas af någon ofärd; man kan tvärtom icke annat än-önska, att grefve Horn må på ett tillfredsställande sätt kunna göra reda för sig. Men hela marchen af denna sak visar, att den högmodige grefven ännu i denna stund icke är i stånd att fatta, att hela rättigheten och möjligheten för honom att kunna vidtaga någon enda åtgärd på egen hand, eller att handhafva en enda skilling i sitt enskilda förvar, berott endast och allenast på landssekreterarens och landskamrerarens goda vilja och samtycke, och denna okunnighet om sin ställning såsom embetsman, den må vara Iåtsad eller verklig, företer tillika ett trots, som har synts oss böra korrigeras, icke blott för grefve Horns skull, utan äfven för exemplets skull, att icke flere af herrar landshöfdingar i framtiden må, i likhet med honom, inbilla sig vara ett slags paschar af tre hästsvansar, som kunna röra sig på egen band bäist dem lyster, och sätta sig öfver de kamerala kontroller, som författningarna med myckex stränghet föreskrifva för alla andra, hvilka bafvaallmänna medel om händer; ty det måste utgöra dem första skyldigheten för hvarje medbörgare, våre sig hög eller låg, att ödmjuka sig inför lagarna. Vi öfvergå nu till förklaringen. Det kan redan, såsom ofvan är antydt, sägas utgöra någonting Högtidligt och roligt, att tvenne departementschefer haft att granska några affärshref och ränteriqvittenser m: m.,; enär det synes, som om all annan granskning än af kammarrätten och dess advokatfiskal vore både öfverflödig och ändamålslös. Skulle någon annan: taga serskild befallning med saken, så vore det väl justitiekanslern: Men härmed må vara hurw som helst... Hvad sjelfva -saken beträffar, så visar det sig i alla fall: Z:o att de omförmälda: smärre utbetalningarna af 3000 rdr, 500 rdr och 4560 rdr skett helt nyligen, det vill säga, sedan redogörelse oeh inventering kommit ifrågas. och den sista posten är qvitterad först den 26 sistlidne Januari;2:o Att den. halfva förskottssursman till enbandlande i Ystad aldrig blef utbetald. Sedan den postdag gått förbi, på hvilken penningarna bordt afgå, och affåren dermed var förbi, hade ju penningarne således redan i början af November: kunnat till ränteriet återlefvereras.. Hvarföre.har det då; oaktadt. påminnelser, ej skett, hvarigenom all anmälan. till kammarrätten kunnat: undvikas? 3:0 Huru kunde herr grefven vara okunnig om, att handlanden Löfvenmarks i Norrtelje åtagande, att lemna efterhand 2000 tunner spannmål, förfallit; då Löfvenmark af undsättningskommitteen den 414: December lärer blifvit: befriad från sitt åtagande, emedan personer från Norrtelje redan förut anmält; att L.. I vore oförmögen att fullgöra detsamma? Och. såledeshade demedel, som skulle hållas i förIskott åt bonora, redan och sednast den 44 De-cember. kunnat: återlefveroras. Att medlen måste vara. uttagna uz ränteriet Ipå förhand för att hållas tillhanda, äzven orim-lig förevändning, ty ore. assignationerne. uppkomma till banken innan kl. 41, så fås penningar ut: kl. !4, 2 samma dag. Också hör man; icke, att i något annat embetsverk stora summOog: på detta sätt bållas uttagna äfven för. kontanta. utbetalningar. Och att saken icke var.så brådskande bevisas bäst derigenom, att den sednare: undsättningssamman 4589,000 rdr stod i ränte riet, och blifvit utbetalt efter arordningar på ränteriet och i assignationer. på banken till köp-män, mäklare m. fl, utan att minsta hinder: deraf försports. Men månne icke det sjuka ligger deriy, att. hr grefven, som vid den tid, då sjöfarten. upphörde och en kort stagnation i spanmålshandelnr inträffat, bordt verkställa uppbandlingen och:möjligen. meddela förskotter till handelns underlättande, då försummat: sådant, och;att det sedan blef för sent, då priserna i anseende: till uppköpares operationer börjat ytterligare stiga. Detta kan förtjena anmärkas i anledving af det framhållna pnitet såsom utvisande att detta icke fålföljts af motsvarande förmåga. Den förevändping slutligen, som hemtas derifrån, att underhandlingar måste ske på enskild väg, emedan ringaste officiella kunskap derom skul!e uppjagat priserna, är, ladrigast sagdt, barnslig; det hade väl ingalunda kunnat hindra hr gretven, att hålla landssekreteraren och landskamreraren au fait af allt hvad som gjordes, och att rådgöra med och redogöra för dem, då allt det nu inträffade obehaget wundvikits; och br grefvens underlåtenhet af båda delarna ger således en stark presumtion om andra: orsaker. RR ———AALA — Wti thorsdagens konselj justerades Regeringens beslut, angående tillsättandet af en kommilte, som kommer att behandla frågorna om uppbördsväsendets förenkling, räntepersedlarnes förvandling, m. m. som dertill bör. Det berättas att kommittåen kommer att bestå af hrr