Aftonbladet – 17 februari 1846, sida 2

skulle förslå att mätta de inbjudne, stodo på bordet stekta påfåglar, fasaner och lamm, och t kringbjöds emellanåt, för att komma matsmältningen till hjelp. Anmärkningsvärdt var, att man under hela middagen icke såg till ett enda risgryn, fastän alla resbeskrifvare berätta att ris aldrig saknas vid någon kinesisk måltid: Det fanns ej heller någon brist på goda viner, likörer och mandarin-samschu (bränvin) och kineserna tryckte flitigt sina gäster. Det blef snart ingen lätt sak att svara på alla dessa tryckningar; ty man fordrade alltid att glaset skulle hvälfvas uppned på bordet, till bevis på alt det var tömdt i botten, Verkan af dessa jägtande libationer. på kineserna sjelfva var knappast märkbar, fastän berättaren såg en jettelik mandsehu midtemot, hvilken, icke blott tömde glas på glas af champagne och andra viner med hvar och en som :trycekte honom, utan äfven emellanåt helsade på en:butelj maraschino, som han hade framför sig och tömde till det mesta, hvarförutan ban grep sig allvarsamt an med en cråme de noyeaux, som stod nästintill; Alltsammans bekom honom ingenting; han strök sig blott om hakan och utropade ett förnöjdt hå efter hvart glas. Defileringen af soppor och raguer hade räckt nära tre timmar, då Keying uppsteg för att helga enlibation åt himlens drottning). (Jorden): Omedelbart derefter framflyttades en rad låga bänkar, höljda med skarlakanskläde och sträckande sig från salens ena ända till den andra, och några sekunder sednare svigtade de under bördan af. stekta grisar, hamlar: och -vildt. Framför hvart fat nedsatte sig på kinesiskt vis en förskärare, beväpnad med: ett slags jagtknif, och skar sönder alltsammans, hvilket derefter serverades. på bordet, jemte kallt fårkött och kall skinka. Ingenting häraf blef likväl vidrördt af bordsällskapet; sådant : skulle också ha varit omöjligt, efter allt hvad som redan var-intaget.: Men ceremoniens mening. lärer varav ek slags acksamhetsbetygelse åt himlens dro8fjarbför utt visa gästerna att efter det öfv kh fom edan blifvit åtnjutet, återstår äned mer jbevåll, Andtligen kom deserten, aende af 4