j Det har väl förljudits, att den förestående un formsförändringen uti betydlig mån dertill bidragi hvilket väl kan till någon del hafva skäl för sig, c tersom krigshären anser sig öfverhufvud vavpryd genom den anbefallda nya beklädnaden, och so också, enligt allmänna omdömet, kommer att bi tydligt förlora sig vid jemnförelsen af till och me de simplaste gamla-uniformernas utseende, på san .Ima gång som alla i tjenst varande tillskyndas e lika betydlig och kännbar, som obehöflig och ony! tig kostnad uti så svåra tider, hvilket åtminston icke är uppmuntrande, då så ringa och ofullköom liga löner bekommas vid vär armå, i jemnförels till tidens behof och fordringar, samt en så lång sam utsigt till avancement nu för tiden kan pä räknas. Men hufvudanledningen torde ligga deruti, at flera inrotade missbruk icke under det nyare re geringssystemet blifvit afhulpne, churu deras un danrödjande tillhörer den befallande maktens lät taste tillgöranden. En sådan anledning till anmärkning är, att in gen rättelse eller ändring ännu vidtagits eller af gjorts till afhjelpande af den långvariga och giltig klagan, som egt rum inom befälet vid armån, der öfver, alt medan några officerare gynnas med fler: slags uppdrag, under namn af kommenderingar deras mindre lyckliga obemedlade kamrater få be strida de kommenderades tjenstebefattningar vic de korpser, hvarest de äro engagerade; hvarföret man tager sig friheten fästa nuvarande hr krigs. ministerns uppmärksamhet på de missbruk, som vinnas. och obemedlade kamrater, hvilket är så mycket kännbarare vid sådana platser, hvilkas tjensteålige8anden medföra dryga utgifter, utan annan ersältning för den extra tjenstgöringen, än den vanliga sjettedelen åf den frånvarandes lön under tiden. Vid betraktande af de ringa inkomster och föga lockande utsigter till avancement för befälet i vår armå; hvilket så ofta är vitsordadt, blifver det ändå mer nedslående, om sådana missförhållanden i hufvudsaklig mån bidraga att förmörka dessa klena soner, hvilka endast påräkna lönen från regementet såsom en ökad inkomst till öfrigt sppanage, under det att de år från år aldrig emellan och kanske någon gång icke ens under sjelfva exercistiderna bispringa kamraterna uti utöfvandet af deras egna äliggande tjenstegöromål, men deremot ordentligt uppbära sina qvartaler. Under de sednare åren har ett icke mindre grundadt missnöje uppstått deraf, att den gamla. principen blifvit fränträdd att till regementsqvartermästare utse äldre meriterade oMicerare, och att dessa platser vid uppkommande ledigheter i stället Oftast besättas med yngre personer, utan afseende på jemnförlig tjenstetid eller annan militärisk skicklighet, än den att hafva genomgått Mariebergs lärokurs. Hvad nämnde regementsqvartermästare-tjenster vidkommer, tror man sig väl veta, att den åberopade befordringsprincipen hädanefter blifyer rättad sä wtill Vida, som dessa tjenster torde komma att tillsättas efter tur och skicklighet. Men hvad det förut anförda i öfrigt vidkommer, måste det väl medgifvas, att militärståndet har rätt att fordra samma rättvisa behandling i de grenar af kommando-ärenden , hvilka röra hela denna tjenstemannaklass, som gjort sig gällande i andra riktningar. Då mindre betydelsefulla uppdrag lemnas åt officerare, hvartill i synnerhet må räknas adjutantsbefattningar, som oftare kunna ombytas, hvarigenom tjensten icke med detsamma försummas, har ovilja och harm deröfver troligen aldrig försports bland den bortkommenderades kamrater, hvarföre dessa icke få hänföras eller sammanblandas med de förordnanden, hvilka äro för tjensten vid regementet helt och hållet fremmande, eller genom rekommendationssystemet tilldelats sådana solskensbarn, hvilka tyckas på förhand hafva varit ämnade att få qvarstå, samt avancera och uppbära lönen från regementet såsom en slags Pens:onering, under det tjensteåligganderne måst till och med under exercistiderna det ena året på det andra bestridas af dessa tjenstfria gunstlingars kamrater, som derföre måste tjenstbindas vida utöfver deras egna åligganden, till icke ringa olägenhet och kostnad. . Att nu tydligare åskådliggöra de särskilta missbruk, hvilka föranleda till obelåtenhet inom en och annan corps, såsom artilleriet, litcbeväringsregementet m. fl., skulle föranleda framdragandet af specialiteter, som här torde vara öfverflödiga, men hvartill materialierej saknas, i fall sådant skulle anses erforderligt. Som man är klädd, så är man hädd. En vän af sjövapnet må det tillåtas, att yttra Några ord i aseende på en fråga, som tyckes vara en af dagens vigtigaste frågor. Vi mena den ännu ej tillfredsstälda favorit-iden af vapenrockar, m. m. Flottans. personal har hitintills lyckligen undsluppit denna allmänna omskärning; men dolda rörelser förspörjas Änyo, för att äfven derstädes sillvägabringa en likartad retorm. I anledning häraf vilja vi — i allvälmening — framställa till vegrundning några okonstlade resonnementer, för att — — — men låt oss slippa att uttala detta. Gerna medgifves, att för corpser, hvilkas tjenstöring sällan eller aldrig sträcker sig utom landets sränser, är det af föga betydenhet om de blifva kostymerade ett eller tvenne sekler före eller efter in tid; men för sjöofficerare åter, hvilka stundelien äro i beröring med fremmande nationer, är let af.stor väsendtlighet att äfven uti klädernas nitt iakttaga europeiska sedvanor. Svenska sjöflicern får nog ofta vidkännas en alltför smärtsam örödmjukelse, då han för utlänningen måste visa in torparklädda besättning, hvilkens beklådnad ;varken är beräknad efter sjö-etikettens eller elenentets fordringar. I medvetande a! sitt fattiga iderneslands, knappa tillgångar, är det bonom dock itt att foga sig efter detta oundvikliga onda; samt v tt egna all sin omtänksamhet och kraft, för att öra det otillräckliga så tillräckligt sommöjligt.) !8 Ir . TT mL på AA Aas hata AR häruti innefattas, under hopp att ändring deri må Det synes icke alldeles -rättvist eller billigt, att tjenstebefattningar, hvilkas innehafvare för dem uppbära inkomst af staten, läggas på vanlottade lutsigter, eller om det icke är sällsynt finna per-. L 4 l L L t 0 1 c i d r I e g a d g p Vv C p k d ri s( sl rö h t) ic vi he