Aftonbladet – 9 februari 1846, sida 1

mn POLKAN I BRACKKÖPING). BERÄTTELSE AF JEREMIAS MUNTER. Polka-förbundet var församladt. — Polkaförbundet var högtidligt stämdt. — Polka-förbundet svettades redan. — Det är skönt, tillfredsställande att skåda sina medmenniskors fullkomnande, det är upplyftande att erfara mödornas lön. Hvar och en opartisk gran skare, som denna afton såg polkan i Brackköping och jemförde henne med det första mötets ofullkomliga produkter, kunde icke undg; att -känna sig både förvånad och förtjust. Fram stegen lågo för öppen dag, i hvart enda steg Tänk hvilken fröjd för hvarje ömsint menni ska; det fanns nu på hela aftonen icke me än en enda herre; eller s. k. kavaljer, son trampade sin dam på liktornarne, men hal gjorde det också med besked: Hvar och el förde sig nu i dansens olika attituder på et sätt, att man nästan kunde: tro, att nature verkligen skapat dessa menniskor äfven för at dansa. Ja, rörelserna voro åtminstone lika le diga, som herr Möllers vaxautomaters, oaktad här, på min ära, icke fanns några fjädrar a trycka på, eller trådar att draga i. Hvad vor det väl för svårighet i dansen, om vi hade si dana der behändiga fjädrar och trådar i kroj pen på oss, men se, att dansa, att till och me polka utan konst-mekanism, utan urverk, de uti ligger just det kinkiga! — Den ena ture gick bättre än den andra, och äfven de svår ste gingo också, stundom liksom i förtrete Var det frågan om petit-pas, så sparkade m: icke sina grannar på ställen, der man i bält sällskaper icke får sparka sina grannar; m: sparkades icke alls, och skedde det i en hast vändning, så var det alltid nätt; lätt och ut? chikan. Var det åter frågan om vValse se qui Se Aftonbl. J 29, 30 och 31.