Aftonbladet – 9 februari 1846, sida 1

——— tant, ja gudbevars, herrarne fångade sina respektiva damer nästan alltid i första taget, åtminstone i det andra, och några misstag komr!: mo alls icke i fråga. Se, detta kan man kalla en polka! Man kan också kalla det ihärdighetens triumf öfver naturen, eller ett underverk, hur man vill. Mamsell Galath och löjtnant Felix voro naturligtvis första paret, och det gick — å merveille. Sjelfva afunden skulle tillerkänt dem högsta betyget, ja, lagerkransen, i falldet ännu funnits polka-magistrar, -såväl som det finnes sim-magistrar. — Löjtnanten var dock icke rätt nöjd med sig sjelf; han fann sig icke rätt väl disponerad; hans oro var för stor ochi den venstra sidan klappade en annan takt än pol kans 2,. — Under ett uppehåll sade -han till sin dam: — Förlåt mina distraktioner, men jag är i afton icke mäktig mig sjelf, och undra-icke deröfver. Ack, ni vet alltför väl, hvilka qval jag måste uthärda, . och huru mitt hjerta ideligen sväfvar emellan fruktan och hopp. — 0, jag skulle kalla er grym, om jag blott om er Ikunde utsäga ett sådant ord! Den grymma sköna syntes skenbarligen rörd löfver sin älskares lidande och genmälde, i ovanligt öm ton: I — Skulle ni då vilja rubba mina föresatser, I hvilka jag så länge varit trogen? ee ) — Gif mig blott ett ord, ett halft ord; låt . mig se endast en aflägsen skymt af hopp, elller ..cs : — Ni är den förste, som kommer mig att vackla i mitt fasta bsslut. ,) — Gudomliga varelse, se hur min hand ; darrar! vo I oo, Nåväl, jag kan icke emotstå er bön, ja vill vara uppriktig — vet då...Just hår, midtimeningen, stannade marasel Galathe tvärt i sitt tal; bon kom pemligen at