Aftonbladet – 7 februari 1846, sida 3

om en ock samme entreprenör hade hela stäckan från ena gathörnet tilldet andra. Insändarens önskan är, att när nu husegarne fått sina förhandlingar slutade om gatulysningen de med detsamma ville välja kommitterade att utarbeta förslag till detta nyttiga och af behofvet på: kallade ändamåls vinnande. Nu betala många husegare 20 rdr bko om året till sina entreprenörer, och flera husegare vida mera, då husen hafva flera sidor och större gatulängd, och om sedermera denna afgift betaltes efter taxeringsvärde, skulle be. talningsskyldigheten bli både rättvisare och billigare, samt renhållningen ordentligare utförd, hvarvid så väl husegare som allmänheten kunde bli bättre belåtna. Ins. vet visserligen äfven, att en det husegare ej hålla några entreprenörer, utan hafva eget tjenstefolk, som sköta renhållningen vid deras hus och tomter, dock böra ej dessa husegare sätta sig emo! en reform i detta afseende, ty då man vill en ändamälsenlig reform, bör man ej se på några en. skildas intresse, som aldrig kan undvikas; äfven kunna dessa husegare då använda sitt fo!k till andra göromål, under den tid de förut varit sysselsatta med gaturenhållningen, samt bli befriade från att plikta. Husegare. Red. har ej velat vägra införandet af ofvanstående, men fäster insändarens uppmärksamhet derpå, att kontrollen öfver gårdarnes,och gatornas renhållning tillhör polisen. Om polisbetjeningen blir organiserad så, att en viss afleloiog deraf blir beordrad till ständig vakthållning ute, så väl för ordningssom sundhetspolisen, så skulle mycket härigenom vinnas. Den föreslagna förändringen i betalningsgrunden iter anse vi mindre lämplig.