Aftonbladet – 6 februari 1846, sida 2

de bjertligaste tacksägelser tog afsked af sin räddare, :redan i morgon skall således också Brackköping hafva sin polka ! Verlden går sin jemna gång, säga vi af gammal vana, och mången tänker icke mera på hela den saken, utan p,blifver vid sin läst, och det må iogen förtycka. Men alla äro icke så beskedliga. Somliga förstå sig icke på okunnigketens lycksalighet, utan älska att låta sina tankar ideligen klättra bland idernas äfventyrliga Alper. Mången går då i sin blinda ifver så högt, att han hinner midt in bland skyregionen, och der ser hsp då platt ingenting annat, än förvillande drömbilder, så vida hans blick icke är snilletc och eger Jjungeldens förmåga att genombryta till och med de tätaste moln och upplysa till och med det tjockaste mörker. Andra åter finna en mera anspråkslös ståndpunkt och förakta icke, att begagna sig af erfarna ciceroners ledning, och åt dem skänkes mången gång en fri, klar och uppfattningsrik anblick af verlden. Men att se, är en sek, och att begripa, är en annan. Den, som begriper allt, är antingen en gud eller — en cherlatan. : Ait riktigt utgrunda det system, efter hvilket vår verld fortgår, sekel efter sekel, är icke förenligt med en svag menniskas oullkomliga iakttagningsförmåga. Vi skrifva och instudera historier, både allmänna och enskilda. Vi veta på dagen, när den eller den märkvärdiga händelsen inträffade, och så känna vi till punkt och pricka de yttre följderna af hvarje tilldragelse. Vi äro, utan skryt, ganska snälla och upplysta, men kuru långt förslår väl allt vårt vetande? En vacker dag framstår i våra tankar en påflugen fråga: Hvad var den inre meningen med den eller den skickelsen? Om vi då än försöka alt se oförskämda ut och slå ikring oss med nigra gamla theorier och fraser, måste vi dock slutligen för oss sjelfva tillstå, att vi i verkligheten icke derom veta någonting. Till bibehållande af godt mod, måste dock den öfvertygelsen, att ingenting sker utan ändamål och att hvarje ändamål är förbättring, vara en lefvande tro. Alla vägar leda till Rom,