Aftonbladet – 31 januari 1846, sida 2

AM) VA MVF MVA MMMM 86 OO ÄR DET ÄNNU FÖR TIDIGT FÖR REGERINGEN ATT UTTALA EN BESTÄMD ÅSIGT I REPRESENTATIONSFRÅGAN? På denna fråga, som Jönköpingsbladet framställer, lemnar det följande svar: Vid slutet af förra året talades mycket om den Representationskommitlle, som af Regeringen skulle tillsättas för utarbetande af ett förslag att i detta stora lagstiftningsämne föreläggas blifvande ständer. Onekligen befinna sig alla tänkande i Sverge i en spänd väntan rörande denna kommittes bildande. Tvenne omständigheter möta nemligen härvid. Den ena är Questio an, den andra Quxestio quomodo. Den första angår fråganom det verkligen blifver någon kommitt utaf, hvilket man väl icke har tvekat att anse säkert, och ej heller ännu drar i tvifvel; ehuru man hkväl, måhända ursäktligt, tycker dröjsmålet med sakens bringande i verket vara för länge, vid betraktande af angelägenheten att hafva denna kommittes arbete ej blott i och för sig sjelf fulländadt, men äfven i regeringen föredraget och der afgjordt före detta års slut. Den andra frågan, af ännu större vigt, rörer kommitteens sammansättning: af hvilka slags elementer den skall bildas och huru dess arbete, i följe deraf, månde utfalla. Man har om det sednare skrifvit mycket i tidningarna. Likasom man ur den neutrala klokhetens synpunkt ej blott önskar, men till och med förmodar, att regeringen skall i Representationskommitteen insätta ledamöter af begge de stridiga tänkesättep, på det regeringen sjelf icke måtte handla partiskt i ämnet; så har man deremot ur den praktiska klokhetens synpunkt påstått, att kommitteen endast bör skapas af män, tillhörande den ena opinionen, framåtskridandets. Såsom skäl för det sista, har man i synnerhet anfört, att redan under riksdagarna af de respektive kämparna på båda sidorna allt blifvit till den vidd och det djup uttaladt, att ingen kommitte behöfver formeras för att ånyo inom sig omsäga och debattera detta. En sådan kommitte blefve ingenting annat än en öfverflödsartikel, och dess arbete ett Hors doeuvre. Det är väl sannt, att om regeringen i kommitteen endast insätter män af den ena sidan, så bar regeringen genom detta steg i och med detsamma inför nationen utsagt sin egen tanke i saken. Men detta måste regeringen oundvikligen en gång göra i alla fall. Man kan såedes endast sätta i fråga huruvida detta utsägande från regeringens sida ännu skulle kunna vara att anse för tidigt? Det är just denna punkt af ämnet vi, för vår del, önska taga under närmare skärskådande; och det så mycket hellre, som vi icke funnit någon annan tidning ännu vidröra annat än det föregående, hvarom vi talat. !Ett förtidigt utsägande af regeringens egen mening i Representationsfrågans principer kan allenast tänkas i tvenne fall. Det ena vore om Hans Maj:t Konungen och regeringens ledamöter ännu icke fattat och stadgat sin tanke häröfver. Det är vanligt, att när ett mål en gång skall föredragas i konseljen och der afgöras, utsändes det först på remiss till vederbörande embetsverks utlåtande för att bereda regeringen tillfälle att inhemta fullkomlig kännedom om målet; och der ett ämne förekommer af det slag, att det icke lämpligen kan sortera under ett befintligt kollegiura eller annat embetsverk, tillskapas för tillfället en kommittö. Denna kommitt arbetar således på sakens utredande och har för ändamål att upplysa regeringen. Men det är klart, att den ifrågavarande representationskommitteen icke kan betraktas ur denna synpunkt. Vi anse det nemligen otänkbart, att icke både Konungen sjelf och statsråderna, både till följe af eget studium och än mer efter alla debatter som på våra riksdagar blifvit hållna rörande vårt riksdagsskicks ombildning, och allt det som dessutom äfven emel