Aftonbladet – 29 januari 1846, sida 1

SV VV Il Salvatore, från Genua,.bestämdt till Mogador,, svarade styrmannen. Tre hundrade franker; om ni af de på stranden liggande master och plankor förfärdigen en flotta; innan fartyget remnar — och tusende, om ni rädden de som ännu äro på skeppet!x ropade Victor till-.Sappörerna: 4ux armes, Citoyens!, sjöng muntert en af de tilltalade, i det han svängde den blixtrande yxan öfver hufvudet. . Au travaill jubade kamraterna och sprungo till midjan i vattnet, för att uppfiska de bäst passande råen och plankorna. Uader det Sappörerna arbetade, underrättade sig Victor, ängslig, om orsaken hvarföre de på skeppet qvarblifne icke voro på fördäcket, och om vatten ännu inträngt. Styrmannen förnekade det sednare och sade, att juden, som kommit sjuk ombord, på natten blifvit sämre, och att dottren af ingenting kunnat förmås att blott ett ögonblick skiljas från fadren, som låg i fören i sin koj. Efter en fjerdedels timma var flottan färdig. Några tåg fästades dervid oc den bräckliga farkosten skjöts i vattnet. Victor lät af insenting afhålla sig att sjelf bestiga den, och Sappörerna åtföljde honom. Fiera gånger blei flottan af vågorna tillbakakastad; ändtligen kom man, efter mycken ansträngning, om bord. Hvar äro de? — hvar? skrek Vietor då han klättrat upp på: fördäck. Följ mig; signor! sade en ung matros; som medföljt. Med två språng var Victor wför trappan och uppryckte dörren till kabyssen.