Aftonbladet – 28 januari 1846, sida 1

Sammandrag af Bergs-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna berättelse om förhål!anrdet med rikets bergshandtering under år 1844. (Slut från gårdagsbl.) 3. Gjulgodstillverkningen. Den vid sjelfva masugnarna åstadkomna gjutgodstillverkning är väl 722 sk mindre än för år 1843, men deremot 2522 skT större, än medelbeloppet under 1838—1842. Gjutgodstillverkningen vid de egentliga gjuterierna, icke inberäknad den vid Finspångs och Åkers styckebruk åstadkomna kanonoch ammunitionsgjutningen, bar inal!es utgjort 43,054 sk I. med ett tillverkningsvärde a 2980 378 rdr h:ko. hvaraf vid Bergsunds gjuteri 4630 skE, vid Krokforss d:o 41373 skE, vid Mofala d:o 1125 sk samt vid Malmö d:o 947 sk. Exporten af gjutgods har uppgått till 5829 sk samt i diverse, ej specificeradt, i penningevärde till 55.733 riksd:r. Hufvudposterna utgjordes af bomber, kulor och kanoner till Norzse 4008 sk, till Ryssland 1220 sk, till Preussen 2808 sk, till Danmark 36 sk, till Lädeck 214 sk I och till Asiatiska utom Medelhafvet belägna länder samt Australien 23 sk. Af grytor och kittlar m. m. bafva till Finland exporterats 597 sk samt till Danmark 3 sk. ms 4. Stångoch Ämnesjerns-smidet. Detta drefs vid 1362 härdar med eu privilegieradt smidesbelopp, bhammsrskatten oberäknad, af 606-802 skI, samt en tillverkning af 574,8992 sk. Hemmerskatten å privilegierade smidet utgjorde 6068 sk och beloppet af frälserätten inalles 17,2992 sk. Privilegier hafva under år 41844 blifvit utfärdade för 3 härdar och 5040 sk nytt smide; deremot hafva 2 härdar och 2036 skb smide blifvit nedlagde; rätta tillökningen af verkstäder således 3 härdar samt af smide 2973 sk, hammarskatten oberäknad. Af det priviligierade nya smidet hafva tillkommit, på grund af förut anställda undersökningar, 4290 sk samt, med anledning af föreskriften i 4 af Kongl. kungörelsen d. 26 Oktober 4838, 720 sk. Stångoch ämnesjernstillverkningen år 4843 bar med 432 skT understigit medeltillverkningen 4838 —1842, hvaremot den med 91,1491 sk öfverskjuter den tillverkning, som i medeltal ägde rum åren 1833—18537. Under smidesåret hafva på våg inkommit 478,544 skE stångjern samt 73,644 sk jernmanufaktur, eller tillsammans 552.453 skq stapelstadsvigt; men som stångoch ämnesjernstillverkningen 574,892 sk bergsvigt motsvarar 629,081 sk stapelstadsvigt, så synes häraf, att årets smidestillverkning i det hela varit 76.928 skB större, än det quantum som blifvit vågfördt. Af det på våg införda beloppet hafva derifrån för inrikes förbrukning blifvit afvägde 23.545 sk stångjern samt 21,297 skE jernmanufsktur, eller tillsammans 14,833 skE. — Under smidesåret hafva deremot från vågarna blifvit till export afförde 555,244 sk stångjern samt 51.527 skÖ jernmauufaktur, eller tillsammans 606.772 sk; varande denna export 455,479 sk större, än år 4843, liksom den med 50,277 sk öfverskjuter medelexporten under åren 1838—1842, och med 158,449 sk exportbeloppet pr medium åren 1833 — 1837. Med exporten af stångjern har förhållandet varit följande: från Stockholms väg 288,703 Bk, Göteborgs dito 484,649, de öfriga vågarne 77,429, vissa städer och landthamnar 4466 sk. Stångjerns-exporten utgjorde år 1843: 404,547 sk; i medeltal åren 18358—1842: 523,328, Och åren 1833—1837: 420.174. — RR ERE 2