Aftonbladet – 27 januari 1846, sida 3

Under en tid, sådan som den närvarande, q stigande behbof af jern för jernvägar utöfva : betydligt inflytande på denna handtering oc på jernpriserna torde det vara af intresse a Jerinra om de sista 45 årens priser å engels! jern. Vi skola då finna att jernpriset i Wales i 4830 noterades till 5 40 sh.; 1853 steg d till 7 2 sh. 6 d., men 1853 föll det åter ti förstnämnde ziffra. De följande 2 eller 3 åre framkallade en i visst afseende konstgjord efte: frågan på jern, hvarför äfven priserna steg q Sålunda inträffade 4836 den hittills högsta pri q noteringen till 40 , hvarefter den 18537 föll ti 6 f, ehuru 2:ne år derefter en stegring änd Itill 9 : 40 sh. kunde ega rum.: Sedermer I bemärka vi att jeropriset inom 4 års tid ned Itrycktes lägre än någonsin, enär det under Jun Juli och Augusti månader 4843 ej öfversteg per ton. Under loppet af 4844 erhölls högre pris 5 43 sh. och vid början af 484 noterades 6 6 sh. å 6 40 sh. Nu är pr set 9 15 sh. å 10 L. I Då man nu tar i betraktande att produktio nen från tvenne jernverk med 530 masugna lvppgår till omkring 3090 tons i veckan elle 1130,000 tons om året, så kan man lätt fatt Itill hvilken betydenbet denna industri lyfta Isig.. Om vi uppskatta tillverkningen från dess Ibåda verk (Guests och Crawshays) efter 184; års pris, och om vi antoge att allt tackjerne förädlades till stångjern, så komma vi till et tillverkningsbelopp at 690,000 per annum, hvar lemot med närvarande priser uppstår en summ Jaf ej mindre än 4,430,000 å 41,500,000 ; hä förekommer i Mining Journal ziffran 433,000 som tydligt är misstag eller tryckfel. Då fråg är om så höga tal, kan det väl vid första på seendet tyckas såsom hade vi nog hastigt kom mit till de angifna resultaten; men buru här med nu må vara, så föranledes i allt fall der naturliga frågan: har behofvet af jern inom de sednaste 2 eller 3 åren så utomordentligt för ändrat sig, alt en så stor skillnad kan oeh bö ega rum, oci i sådant fall hvilka voro de son ledo af de nedtryckta priserna, och huru dela nu fördelarne mellan kapitalisten ocharbetaren Så långt Mining Journal för d. 20 Dec. Man kan imedleriid af ofvanstående inse buru enormt den engelska jernindustrien bopar kapitalerna. Om det nemligen antages att 1843 års pris rätt och jemt betäckte materialoch arbetskostnader, och således hvarken lemnade vinst eller förlust åt de 2:ne ofvannämnde jern. verksbolagen, hvilka äro kände att gynnas a! utmärkta Jokala fördelar, så vore differenser mellan de citerade minimioch maximivärdena å årstillverkningen att anse såsom den mnuvar.nde afkastningen, för år uppgående således till den enorma summan af 830 a 800,000 , d. v. s. omkring 40 milloner svenskt banko. Att under sådant förhållande de större engelska jernverksegarne tills vidare i hög grad skola förmå dominera och reglera verldens, handel med jern, är begripligt och af erfarenheten bekräftadt. Betydliga fluktuationer f jernpriserna hafva egt rum, allt sedan den utländska jerntillverkningen ernådde en utvidgning, svarande mera än tillräckligt emot verldens dåvarande behof; men hvarje betydligare nedtryckning af priset har lockat till nya och vidgade användanden af jern, och sålunda skall troligen ännu länge fortfara med allmänna jernprisens periodiska stigande och fallande, ty att produktionen a! jern, der den grundas på stenkols begagnande, kan på det hela fortare och ytterligare stegras än konsumtionen, är temmeligen säkert, likasom att spekulationshågen ej kan emotstå frestelsen, att under en gynnande konjunktur använda kapitaler på en för tillfället så vinstgifvande handtering. Det är ej lätt att inse hvad inflytande häraf skall utöfvas på den svenska jerntillverkningen, somhittills i-viss mån bedrifvits ostörd af den gigantiska engelska jernberedningen. Men säkert är åtminstone, att vi till något stöd emot en så mäktig medtäflare som den engelska jernindustrien, hafva. behof af alia tänkbara bjelpmedel, hvartill man må räkna ökad kunskap hos handteringens idkare, nedsatte tillverkningskostnader, förbittrad qvalitet af tillverkningen, vidgade. handelsrelationer, lättade kommunikationer och dermed förenad hastigare omsättning af rörelsekapitalet. Må hvar och en, som det angår, göra sig reda för huruvida från det tillstånd af petrifikation, hvari :vår jernhandtering råkat, en sådan förändrinz, till en industri full af lif och täflan (sit venia verbo) är möjlig eller tänkbar utan att vårt lands rerntillverkare lika mycket som andre industriidkare förunnas, . att efter eget omdöme och efter egna lokala omständigheter, samt med begagnande af konjunkturförhållanden, få ohindrade och ostörde handla. Men må man äfven betänka; att en sådan vidgad rihet bereder fördel blott åt den som vill och tan såsom verkelig industriidkare bedrifva sin handtering. Samhället eger imedlertid rätt att ordra, det dess näst åkerbruket vigtigaste näing skötes på sält, som förer till tidsenlig utveckling, och det bör då äfven förmodas, att venske jernverksogare skola sjelfve önska tillälle att kunna motsvara hvad sålunda af dem villigt väntas. OSSE SN SEAN PF ERE TT mA MR I FITA A fryrvva,