alsen -antogs den 23 Januar!, sedan hertigen al t)Broglie försvarat den afslutade konventionen nå med England; den 5 Y antogs d. 14, äfvensom Iden 6 S, hvarvid dock grefve S:t Priest och markisen de Gabriace bekämpade den ministeIriella politiken, eburu på högst olika sätt. Den förre ansåg att man alltför länge dröjt med att elintervenera; den andre deremot att man unn)derstödt de anarkiska :Montevideanernan, och fltog Rosas parti, som han kallade Sydamerikas niostörste man,. Hr Guizot försvarade sig dermed, -Jatt Frankrike icke skulle hafva öfvergifvit non4 interventions-principen, om ej den betydliga I franska befolkningen i Plata-flodens stater gjort I nödigt att beskydda densamma. Det var ej för ilatt taga parti för eller emot Rosas eller Arn gentina, utan för att skydda landsmän och återställa fred, handel och sjöfart, som Frankrike -loch England beslutat att medla och samverka. Deputerade-kammarens debatt öfver adressförslaget troddes blifva uppskjuten en dag, emedan ministrarne måste afvakta slutet af pärslkammarens debatt, som kom att fortsättas den 46. I Konungen och drottningen hade den 44 gifvit sin första stora bal denna vinter i TuileSlrierna. Det såg ut, som hade den nya diaI mantgrufvan i Brasilien redan gjort sin verkan, ; ty briljanter skimrade i alla drägter och hufvudprydnader. I Hr Guizot hade emottagit sändebudet från I Tunis; och Ibrahim Pascha väntades till Paris 1i Februari. Prins Ludvig Napoleons frigifning från fästningen Ham, är nu definitift beslutad. Han Ibar undertecknat de förelagda vilkoren och gifvit sitt hedersord att hålla dem. Om några Idagar skulle hans fängelse öppnas, och prinsen få resa till sin gamle fader. SPANIEN. ) Infanten Don Fransisco de Paula har uppI vakiat drottningen och formligen desavouerat sin sons Enrique manifest; Den unge prinsen kommer att med sin fregatt genast afsegla till I Cuba. . Cortes session den 9 December hade varit mycket stormande. Ministern Pidal hade afJlemnat ett lagförslag angående tryckfriheten, som ej stämde församlingen väl. Deputeraden Oreönse anklagade ministeren för alt i öfverste ) Rengilfos sammansvärjning bafva varit uppviglaren. :Narvaez förklarade bärpå herr Orense Iför att vara en ovärdig och falsk angifvare. Presidenten kallade talarne till ordningen och afslutade sammankomsten. PORTUGAL. Drottningen öppnade kamrarnes session i egen person, den 2 dennes. Throntalet var korrt och obetydande. Godt förstånd med alla främmanida maltav hon totlsSföshvortrtonrdråt IknytnUs latkonventionen, den energie hvarmed portugisiska regeringen sökt förhindra slafhandeln — voro glanspunkterna i talet. Den svaga sidan för regeringen var som vanligt finanserna; likväl hade regeringen redligt fullgjort statens förbindelser, så väl inom som utom landet. Slutligen vidrördes en hop finansoch lagförslag, som skulle aflemnas. STORBRITANNIEN. ; Det talas åter om oenighet inom ministären, ; och att Peel och Wellington icke kunna kom-: ma öfverens om de fraser, hvilka i throntalet skola begagnas i afseende på spamålsfrågan. ! Lord Lyndhurst vill för ålder och sjuklighet ; lemna lordkanslersplatsen, cch lord Somerset ! nedlägga sitt embete såsom kansler för hertig: dömet Lancaster. Tvenne platser i kabinettet blefve derigenom lediga. r Lord Canning lemnar sin plats såsom understatssekreterare vid utrikes departementet, och : mottager ministerposten i Lissabon. it OConnell har förklarat, att han ämnar inställa sig i parlamentet; men att han icke hoppades kunna uträtta någonting särdeles för Ir-? lands bästa. Han påminte om den garnla sat-S sen: Slafvarne måste sjelfve krossa sina bojor. h Under de sista 8 åren hafva icke mindre än 11,982 hus blifvit nybyggda i Liverpool. ti TYSKLAND. f Furst Wrede har i riksrådskammaren i Mänschen klagat öfver mängden af kloster i Bäjern, ch föreslagit deras förmmskande. Konkordatet ned Rom talar om inrättandet af någran kloter, och nu finnes dock i landet öfver 200 fr lylika stiftelser. Äfven yrkade fursten att revt lemptoristerne skulle drifvas ur landet, eme-N an de gjorde så mycken skada och förryckteeX vaga hufvuden. 2 Samme representant yrkar en lag om minitrarnes och de högre embetsmännens ansvarig-0n et. Han motiverar den genom inrikesministern tb on Abels maktmissbruk, bvilka nedsatt rege-!5e ingens aktning både inom och utom landet. 8e Tvenne protestantiska församlingar i Schle-)! ! len hafva slutit sig till de Tyska katholikerne.tu FÖRENTA STATERNA. oc I Kongressen felas ej förslag i afseende på Jåtg )regonfrågan, hvilka skulle leda landet in iett lor rig med England, men som de efter all san-nö olikhet icke gå igenom, så betyda de ej stort. vid r Calhoun har ställt Sig i spetsen för freds-för rtiet, och de pålitligaste underrättelser från Vashington gifva full anledning till det hopp, hät t det skall lyckas för den åsigten att behålla pre verbanden inom kongressen. Presidenten Polk rek ir äfven enskildt yttrat, att han bad Gud be-J!ar ra sig ifrån att lända krioclisan anor lonn