Aftonbladet – 26 januari 1846, sida 2

mm— -vm vem RRNOKKKIS-V ——————— SKER mr huru högt vanbedrandet 2f hans harem i pen ningar kan vara värdt, hade han genast på or och ställe kunnat uppgöra det med sin man utan att komma till mitt läger, der man ick vet af en sådan handel. Gör imedlertid hu ni vill Ämnet är så Jågt och föraktligt, at jag ej vidare har dermed att skaffa. Ett ha jog likväl ännu att tillägga, sade han, vändan de sig till Victor: tro icke, att Abd el Kader är den man, som låter leka med sig. Jag skrifver till min Ukil i Algezira, att han antyder din befålhafvare, att du i min och alla scheikers och marabuters i mitt läger närvaro förpantat din ära att gifta dig med denna flicka, och: att han skall underrätta mig om du gjort det, eller icke. Jag önskar få se, slöt han med hån, ;hvilken är ärligast eller ärelösast — en kristen eller ena tunesare., Abd el Kader fästade under dessa örd en genromborrande blick, Hvaruti det djupaste förakt var uttryckt, på Mohamed ben Zgri, som stod förkrossad. . Gå sade emiren till mauren, gå och skrif anvisningen, enligt hvilken din sorat i Algezira får lyfta penningarne, för hvilka du sålt ditt harems ära. Innan solens uppgång skall du vara ar mitt liger. pSe, sade han till de omkringstående araberna, då Mobamed ben Zigri lemnat tältet, det är en af de männens efterkommande, hvilsas fäder gingo öfver hafvet och erötrade och egde ett betydligt land, så länge de voro Allah och profeten trogna, — men hvilkas söner med kymf återkommo, sedan de orenat sig genom