Aftonbladet – 22 januari 1846, sida 3

borg, såsom någon obeqvämlighet för domstolarnas ordförande, obehaget att hafva en fängelsebyggnad så framför ögonen o.s. v. och de kan derföre ej vara olämpligt att hava påpekat den föga haltbarheten af dessa skäl vid en närmare undersökning. ANGÅENDE BESKAFFENHETEN AF SKO. LORNAS LOKALER I HUFVUDSTADEN Härom innehåller Postoch Inrikestidningen för gårdagen en artikel, hvarur följande reflexioner förtjena meddelas: Huru och på hvad sätt skolrummen äro apte: rade, är nu af vida större vigt än det förut varit sedan barnen vid några få års ålder skickas uti de s. k. småbarnsskolorna. Denna från utlandet hem. tade id är visserligen icke förkastlig, men bör med mycken urskillning hos oss, som hafva et strängt klimat, tillämpas, på det den ej må föror saka mera skada än gagn. Att flera timmar om dagen, så tillsägande, fastspika dessa späda varelser vid en bänk uti ett rum, der ingen verklig luftvexling finnes och der de äro nästan till hun dradetal, skall ovilkorligen hafva en menlig inverkan på utvecklingen af barnens kroppsförmögenheter. Förhållandet är i detta afseende icke bättre uti de andra skolorna, dit de sedermera sändas. Man har uti ifvern att upplysa kommit att förbise de skadliga följderna afen stor mängd barns sammanpackande uti rum, der ren luft saknas. Af de elementer, som för lifvets bibehållande äro nödvändiga, utgör luften det förnämsta, ty utan luft finnes intet lif. Luften är således det egentliga lifselementet. Då så är förhållandet, är det naturligtvis icke likgiltigt hurudan den luft, som skall uppehålla lifvet, är beskaffad, om den är ren eller i mer eller mindre mån förskämd. Uti en luft, som är alldeles förskämd, upphör allt lif, hvarpå såsom exempel kan anföras, att på en enda natt dogo flera bundrade engelska fångar, hvilka uti Ostindien blefvo inkastade uti ett fängelse, endast af förskämd luft. Det är ett gammalt kändt factum, att uti rum, der många personer en längre tid vistas, luften blir skämd. Uti en del skolor har man visserligen gjort något för att befordra Jluftvexlingen, medelst små ventilers eller s. k. sotluckors anbringande på kakelugnarne samt fönsterrutors öppnande sommartiden. Men då detta, isynnerhet under den kalla ärstiden, är för obetydligt för ändamålets vinnande, kan man med skäl anse att intet egentligt i berörde hänseende blifvit vidtaget. Vi hafva varit i tillfälle att på flera ställen i hufvudstaden förnimma, huru en talrik ungdom i ordets egentliga bemärkelse varit sammanpackad uti låga skolrum, der all luftvexling saknats och hvarest en nästan qväfvande luftström mött den inträdande. Att det ständiga inandandet af en, genom den stora mängden af personer till ej ringa grad skämd luft, skall så å lirare som lärjungar ofta nog grundlägga åkommor af betänklig beskaffenhet (såsom svagt bröst, emedan det vore underligt nog, om icke lungorne blefve angripna), är destomera gifvet, som man icke anar deras orsaker och således icke i tid kan vidtaga utvägar till deras förekommande. Att finna skollärare med ett sjukligt och tynande utseende, är också något helt vanligt. Sedan vi nu yttrat oss om de olägenheter, som i anseende till bristande luftvexling vidlåda skollokalerna i allmänhet, vilja Vi afgifva ett förslag till afbjel pande af dessa olägenheter. Skoirummen böra framförailt vara så höga och luftiga som möjligt, samt försedda med tvenne slags ventiler och hvarje rum med två kakelugnar. För att bortföra den fuktiga luften, som finnes uti skolrummen, derföre att dessa vanligtvis äro belägna på nedra botten, men isynnerhet inkommer med barnens våta skodon, böra 3 å 4 luftrör finnas i hvarje rum, anbragta på passande ställen. Dessa af bleck tiliverkade rör anbringas så att deras öra ända ledes antingen ut genom väggen, som är det bästa, eller ock genom något fönsterhörn, samt nedra ändan, som bör ega en trattlik form, fästes omkring ett qvarter från goifyvet. På det att dessa trattar ej må skadas, omgifvas de med några jernband. Af egen erfarenhet hafva vi funnit att dessa rör bortföra all fukt utan att utkyla rummet, emedan, som man vet, den varma luften är lätt och stiger åt höjden, då deremot den fuktiga är tung och håller sig neråt. Å hvarje kakelugn bör, i stället för de små runda ventilerna som vanligen nyttjas, ett helt kakel uttagas ofvanför spjellet och öppningen förses med en vanlig blecklucka, hvilken efter behof med lätthet kan öppnas eller tillslutas. Denna sednare bortför visserligen en del af värmen, om den för länge hålles öppen, men inför i stället frisk och ren luft. Sjelfva kakelugnen utkyles icke genom att hafva luckan öppen. Då många personer befinna sig uti ett rum som någorlunda eldas, kan den qvalmiga och skämda luften bortledas, utan att man behöfver frukta för köld. Då många kostsamma experimenter göras på måå, kunde åtminstone några icke kostsamma försök anställas med hvad vi föreslagit, och vi äro örvissade om att de skola utfalla efter önskan. FJ — För närvarande ordnas uti Kongl. Biblioheket, efter alfabet, den största samling af älla Doe te ds KR