sjuka barnen — att dessa al!a, säger jag, verkeligen äro till och att den förstnämnda för några dagar sedan haft olyckan att bryta armen af. Mor Brita är dock icke förtviflad eller klenmodig, men stilla, undergifven och förtröstansfull: Gud vare lof att det är den venstra armenl säger hon. Den raska, oförtrutna qvinnan är imedlertid för närvarande icke arbetsför, och sålunda ur stånd att förtjena en enda vitten, ligger i o!idlig värk både natt och dag, och barnen frysa och hungra omkring benne. Hyran för sednare qvartalet är ännu obetald, och de små barnen sjuka. Det är just den arbetsamma, redlige och gudfruktige fattige, som är af alla, det värdigaste och mest berättigade föremålet för deltagande och b:rmhertighet. Gifvaren vet, i sådant fall, att barmhertighetens säde icke faller på helleberget utan i god jord och bär önskad frukt. De, som godhetsfullt vilja bidraga till den fattiga familjens räddning, men fiona vägen till dess aflägsna boning alltför lång, kunna inlemna sina gåfvor på Aftonbladskontoret vid Stadssmedjegatan, der de mottagas och redoVisas.