Aftonbladet – 21 januari 1846, sida 1

oo mLM,, ——— tt trehörningen ännu en qvinna till, som var hus vill och arm och derföre upptagen och pinpoli serad) i trekanten; denna sof på skrinet. Ei sjunde person, också en fattig arbetsmenniska, dei familjen inhyst för att få litet biträde med hy ran, sof på golfvet. Mannen, familjefadern, var en gubbe af svar kroppsbyggnad och utan arbetsdrift och om tanka Han sågade väl en och annan famn ved åt sina kunder, men oftare var han hemma bo: de små och ,skötte hushillet,, hvadan han ock af grannarne på rolighet kallades barnflickan. Söga hvad man vill om de storverk som menniskan med sin blotta vilja förmår uträtta, visst är att kon ändå, när allt kommer kring, icke mer än till en viss inskränkt grad utöfver den gräns, som naturen utstakat, förmår uppdrifva sina individuella krafter, vare sig andeliga eller kroppsliga. Mannen i trekanten var en af dessa bjelplösa, svaga och njuggt utrustade varelser, utan arbetsförmåga, tilltagsenhet och mod, hvilka kommit till verlden icke för att hjelpa, utan för att hjelpas. Ett af hans dagliga göromål i och för husets bestånd, hviket han aldrig fick försumma, var imedlertid att hemta den s. k. fattigsoppan. Härmed tillgick sålunda, att mannen tog det ena barnet på armen, det andra, som bar krukan, vid handen, och vandrade så af från Nya vägen till gamla Själagårdsgatar, der kokinrältningen var belägen. Visst var det ett långt stycke: väg att hemta fattigsoppan: men hvad skall den fattige göra? Visst låg det lilla barnet dödligt sjukt, men sådant fick icke bjelpa; de andra kunde icke svälta ibjel för det! Medan vi äro ibåll med fattigsoppan, kunna vi icke uaderlåta nämna, att det förekommer, 53 såsom skulla dylika inrättningar väl, utan Muför stor eller kächar kostnad och uppoffring ör den enskilde, hkunua ombesörjas på flera ställen teom bufvudstaten, Vi bafsa funnit