syska, men hvilket icke bade hindrat eu äldr man, att taga plats på en soffa några steg der ifrån, för att, efter utseende, öfverlemna sig å en behaglig slummer. Afven några civiltjenstemän och en afrikansl elegant, tillhörig handelshuset Bousnac i Algier hörde till kotteriet, och den sednare var särdele föremål för de unge krigarnes gyckel. Ah, se här kommer m:r dAssas! Han äl) lika hemmastadd i Tuilerierna som i Faux burg S:t Germain; han skall slita tvisten! ro pade en löjtnant af 1es tirailleurs dAfrique ,Hör, och afgör, mon ami! Här är m:r Bousnac, blomman af Algiers bankierer, brorson til Afrikas Rothschild. Han gör innan kort en grande tour genom Europa och besöker äfven Paris. Som ni vet, har öfverste Lamoricicre synts i zuanerdrägt i Tuillerierna och hufvud. stadens elegantaste societeter. Öfverste Mary långa skägg har äfven der varit föremål för den allmännaste beundran. Säg mnuv, hvad som passar sig! Kan väl m:r Bousnac anständigtvis och comfortabelt uppträda i Paris, utan i svart sammetsfrack, brokig gilet, korta, vida permissioner, hvita strumpor och spännskor, med ett ord, i en numidisk exqvisits högst smakfulla lrägt ?, Det är omöjligt, rent omöjligt ) ropade officerarne med högt skratt. Allideles,, sade Victor leende, instämmande skämtet; m:r Bousnac kan icke annorlunda synas der, än i den väl valda och med hans patriotism och smak så öfverensstämmande drägen, hvari han förstått att eröfra alla algierska lamers hjertan; jag skulle till och med råda, tt anlägga turban, han representerade då de re särskilda nationer, som befolkade hans fälernestad.n Hmy sade den afrikanska sprätten, jag är, om Jag ser, icke den ende, som i sig förenar poch utländska bruk och moder. Denne