Aftonbladet – 17 januari 1846, sida 3

Rydström, med anledning deraf att den sistnämnde, vid en mantalsskrifning den 4 December 1844, på Lofthammar i Calmar län, skall missfirmat herr löjtnanten, hvilken vid förrättningen fungerade såsom K:gens Bef:des ombud, har avancerat så vida, att den blifvit afdömd i Götha hofrätt. Af handlingarne i målet har blott häradsrättens utslag kommit Red. tillhanda, och deraf finnes, att rätten ansett t. f. bäradsskrifvaren Rydström öfvertygad att bafva under tjensteutölning uppfört sig ohöfligt mot målsäganden (löjtnanten Liljenstolpe), såsom K:gens Bef:des ombud och fördenskull dömt Rydström p,att, utom de i 60 kap. 6 S Missg. Balken stadgade böter, för ohöfviska yttranden i folksamling, fördubblade med anledning af 48 kap. 9 S, sista mom. samma Balk, till.4 rår 46 sk:, som treskiftas emellan Kronan, häradet och åklagaren, inför Rätta göra offentlig afbön för sin förseelse, Efter hvad det berättas skall hofrätten icke hafva skäl till ändring i denna dom. Märkligt är att aktor i målet icke funnit sig befogad attå svaranden yrka något ansvar. Skulle af handlingarne, som införväntas, något af intresse för dylika kasus förekomma, skall det blifva allmänheten meddeladt. — En af dem, som blifvit angifne att hafva deltagit i det uti gårdagsnumret omnämnde uppträde, då gevaldigern Jederin sistliden tisdag skulle aflägsna sig från kämnersrätten, nemligen J. A. Brävik, har till redaktionen inlemnat en förklaring, hvaraf det väsentliga är, att han förnekar riktigheten af polisuppsyningsmannen Spångbergs angifvelse och förmodar sig kunna med vittnen styrka utt han, Bråvik, blifvit af Spångberg med ord och nuffningar förolämpad.