Jag vet iote, ty fru Amelin har sagt mig hvad hon vetat, men jag vill slå vad, att det ligger en intrig med någon förnäm herre härunder, någon pär af Frankrike, något slags enlevering sådan som de förnäma tilläto sig från revolutionen, och Mamma Amelin går in derpå med godt bjerta, ty hon har blifvit väl betald... jag har sjelf sett penningarna. Det var nog att tala med hr Pichon om de förnäma herrarne och adeln, och om allt som mer eller mindre nära rörde Bourbonerna, för att väcka hans lifligaste politiska ovilja;j han uppmanade derför sin unga klient att följa denna intrig på spåren; han lofvåde honom sitt stöd och försäkrade honom, att oaktadt tidens olyckor skulle man finna hjelp och skydd af lagarna. — Ty, sade han, vi bafva ändå lagar, vilefva väl under en styrelse, som har nationens antipatier emot sig, det är sant, men vi hafva dock domstolar, vi äro inte presist i Konstantinopel... vi hafva en fri press, en deputerad kammare och rättighet att petitionera.... Vet ni hvad, tillade han, jag är just rasande; exekutorerna af er farbroders testamente hafva väl låtit mig få hand om detta, men de hafva skickat arfsmedlen till en bankier, i stället för att sända dem direkte till mig: det är ett tecken till brist vå förtroende; och dertill hafva de valt en baskier, som icke behagar mig; jag känner honom ke, men jag tror att han är en rojalist och jesulrnå köpet .... — Och niaktar att min egendom icke är säker i bans hände frågade Gideon. — Jag vill just ickEsäga det, och för öfrigt kommer den så kort tid A6xst:dna qvar hos honom. Ack, min Gud, om ae lille Josse hade funnit er den första dagen ban sökte er, så hode vi redan penningarne nu... Men då ni nu är sjelf närvarande, så skall jag i mor gon lyfta medlen. Uader detta samtal hade de småningom när